A-
A+

Regeringens makt kan stärkas vid kris

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
PolitikTT

Regeringens makt vid allvarliga kriser i fredstid kan behöva stärkas.

En parlamentarisk kommitté ska nu utreda om grundlagen bör ändras.

Annons

Annons

Det här är ju känsliga frågor, naturligtvis. Hur mycket makt vågar man lägga på regeringen även om det är krissituationer, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Enligt honom har regeringen i Sverige sämre förutsättningar än regeringar i andra länder att hantera civila kriser.

Sverige sticker ut. Vi har jämförelsevis små befogenheter, säger Johansson.

Kommittén, som ska bestå av ledamöter från partierna, ska ledas av hovrättspresident Johan Hirschfeldt. Den ska vara klar 15 november 2023.

När det gäller krig och vid krigsfara så har regeringen redan särskilda befogenheter.

Där har vi en ordning där vi kan fatta särskilda beslut snabbt. Men den ordningen har vi inte vid civila kriser, säger Johansson.

Det kan till exempel handla om naturkatastrofer, smittspridning eller terroristattentat.

Visade brister

Den parlamentariska kommittén aviserades redan strax före jul förra året då Sverige var mitt i den andra smittvågen.

Regeringen anser att coronapandemin har visat på brister när det gäller dess befogenheter. Som exempel nämner Johansson att regeringen var tvungen att ta fram en särskild pandemilag för att kunna fatta nödvändiga beslut.

Att ge regeringen ökade befogenheter vid civila kriser kräver ändringar i grundlagarna; regeringsformen och riksdagsordningen. Eftersom grundlagsändringar kräver två riksdagsbeslut med val emellan, kan framtida regeringar få ökade befogenheter vid civila kriser tidigast 2026.

När det gäller krigsfara eller krig finns i dag regler om särskilda befogenheter för regeringen. I ett sådant läge kan bland annat riksdagen ersättas av den så kallade krigsdelegationen, som består av talmannen och 50 riksdagsledamöter.

Annons

Annons

Har utretts

Frågan om regeringens befogenheter vid civila kriser var en av många frågor som utreddes av den grundlagsutredning som lade fram sitt betänkande 2008.

Enligt Johansson föreslogs då att regeringen skulle kunna fatta interimistiska beslut på områden som riksdagen vanligtvis bestämmer över. De besluten skulle gälla bara i tolv dagar.

Det förslaget gick den dåvarande Alliansregeringen inte vidare med. Det lämnades vid sidan om, eftersom det fanns invändningar mot det, säger justitieministern.

Enligt Morgan Johansson har regeringen haft en dialog med oppositionen om direktiven till den parlamentariska kommittén som nu tillsätts.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.