Rektorer ser ny väg framåt efter tufft år

'Vi har tvingats testa saker som haft positiv effekt, jag hoppas vi tar med oss det in i framtiden', säger Lotten Nimar, rektor på Klara Teoretiska Gymnasium Stockholm Södra.
"Vi har tvingats testa saker som haft positiv effekt, jag hoppas vi tar med oss det in i framtiden", säger Lotten Nimar, rektor på Klara Teoretiska Gymnasium Stockholm Södra.
UtbildningTT

Elever försvann under radarn och lärare har kämpat för att hålla motivationen uppe. Men trots svårigheterna med distansundervisning ser rektorer en ny väg framåt efter pandemin.

Här finns det potential att förändra hela skolan om man vill, säger Peter Axelsson, rektor för Lapplands gymnasium i Gällivare.

Annons

Annons

Annons

Annons

'Det har fungerat fantastiskt bra under omständigheterna', säger Torbjörn Hanö, rektor på Polhemsskolan i Lund, om undervisningen under pandemin.
"Det har fungerat fantastiskt bra under omständigheterna", säger Torbjörn Hanö, rektor på Polhemsskolan i Lund, om undervisningen under pandemin.
'Det har varit ett ovanligt lärorikt år', säger Lotten Nimar, rektor på Klara Teoretiska Gymnasium Stockholm Södra, om pandemiåret 2020.
"Det har varit ett ovanligt lärorikt år", säger Lotten Nimar, rektor på Klara Teoretiska Gymnasium Stockholm Södra, om pandemiåret 2020.
Klassrummen i Klara Teoretiska Gymnasium Stockholm Södra har stått tomma stora delar av året. 'En del elever gynnas av distansundervisning, andra får det lite tuffare', säger rektor Lotten Nimar.
Klassrummen i Klara Teoretiska Gymnasium Stockholm Södra har stått tomma stora delar av året. "En del elever gynnas av distansundervisning, andra får det lite tuffare", säger rektor Lotten Nimar.
Sanna Vingren är rektor på Bergstrands gymnasium i Uppsala. Skolan har funnits i tio år och har i dag runt 220 elever.
Sanna Vingren är rektor på Bergstrands gymnasium i Uppsala. Skolan har funnits i tio år och har i dag runt 220 elever.

Den 17 mars 2020 rekommenderade regeringen att gymnasieskolorna skulle övergå till distansundervisning, och över en natt tömdes skolor över hela landet på elever.

Fyra rektorer som TT intervjuat ger en bild av ett utmanande år – som trots allt gått över förväntan.

Resultaten har inte varit lika bra som vanliga skolår, men det går inte att förvänta sig heller. Att de ändå är så pass bra som de är tycker jag är otroligt, säger Torbjörn Hanö, rektor för en av landets största gymnasieskolor, Polhemsskolan i Lund med drygt 2 600 elever.
Grovt uppdelat har vissa elever haft det mycket jobbigare på grund av detta, medan det finns en minoritet som faktiskt lyckats bättre.

Nattpass

Bilden delas av Peter Axelsson, rektor för bland annat naturprogrammet och skidgymnasiet på Lapplands gymnasium i Gällivare, som har nästan 600 elever.

Vissa elever blev "extremt duktiga" hemma och presterade bättre, men det slog åt båda hållen, säger han.

Vi är oroliga för en del elever som försvann lite grann under våren. Det var elever som valde att göra andra saker, kanske vara uppe på nätterna. Det var inte så många, men det var för många.

På Polhemsskolan i Lund höjdes närvaron i samband med distansundervisningen. När det blev distans i mars halverades sjukfrånvaron hos elever, från cirka 15–16 procent per vecka till 7–8 procent, säger Torbjörn Hanö.

Vår tolkning är att de kände att de kunde följa med på distans om de kände sig lite krassliga hemifrån, medan de kanske inte beger sig in till skolan med samma symtom, säger han.

Att inte ha eleverna på plats har dock tärt på lärarna.

Jag pratade med många lärare i våras som sade att "det var inte därför jag blev lärare, fortsätter det så här kommer jag inte vara kvar". Så eleverna saknar vi något enormt, säger Torbjörn Hanö.

Annons

Annons

Värre under hösten

Stockholm drabbades hårdast av viruset när det först slog till mot Sverige. På Klara Teoretiska Gymnasium Stockholm Södra, med drygt 400 elever fördelade på fyra studieförberedande program, lyckades man dock hålla viruset borta under våren, säger rektor Lotten Nimar.

Vi hade personal och elever som var utomlands under sportlovet och några av dem satt i tillfällig karantän. Men vi hade väldigt låg smittspridning i skolan, ingen i personalen och väldigt få elever testade positivt.

Värre har det varit under hösten.

Det har rusat i väg med väldigt många i familjekarantän eller med symtom. Uppemot en tredjedel av personalen har varit borta, så nu har det varit tufft, fram till att vi övergick till distans igen.

Distansen har stundvis varit utmanande. Särskilt har det sociala samspelet blivit lidande, och värdegrundsarbetet som ofta kräver riktiga diskussioner på plats har varit svårt, säger Lotten Nimar.

Det blir starkt fokus på kunskap och att utveckla lärandet, medan det andra arbetet, att genomföra skolans demokratiuppdrag, blir jättesvårt digitalt.

På det stora hela anser hon ändå att övergången från närundervisning, som det kallas, har gått över förväntan. De har lärt sig mycket som de kan bära med sig efter pandemin, säger Lotten Nimar, som även hon påpekar att vissa elever gynnats av distansen.

Personligen kan jag se att det finns fördelar med en blandversion, att man till viss del kan vara på distans. Det kan gynna elever och det vore bra om möjligheten fanns kvar.

Fantastiska företag

Inte heller på Bergstrands gymnasium i Uppsala, där man har yrkesprogrammen BA och fordon och transport, var distansen så svår som man först trodde, säger rektor Sanna Vingren. En stor del av utbildningen sker genom praktik och det har fortsatt fungerat även under pandemin.

Vi har haft fantastiska företag som fortsatt ta emot elever på praktik. Och undantagen för nödvändiga praktiska moment på skolan har vi nyttjat och kunnat ta in elever i små grupper.

Själva övergången till distans tror hon underlättades av att skolan använde ett verktyg som många elever redan kände till.

Det gjorde nog övergången mindre dramatisk för eleverna.

TT: Vilka har varit fördelarna och nackdelarna med distansen?

Fler elever har uttryckt att det blir lugn och ro och fullt fokus och tycker att det går jättebra. En stor nackdel är att det sociala samspelet i klassrummet blir lidande. Undervisningen bygger på dynamiken i ett klassrum och det får man absolut inte hur bra digitala medel man än har.

Även om hon framöver önskar ha alla elever i skolan skulle hon gärna se större möjligheter för mer individuella lösningar för vissa elever under vissa perioder, som kan gynnas av distansen.

Så att vi har lite större frihet att använda oss av de erfarenheter och de kunskaper vi nu fått.

Hybrid bra

Torbjörn Hane på Polhemsskolan i Lund anser också att en hybridlösning skulle vara bra.

En del mår bättre av att inte alltid vara på plats i skolan, och många pendlar en bra bit.

Peter Axelsson, rektor på Lapplands gymnasium i Gällivare, tror att lärdomarna från pandemin kan förändra gymnasieskolan i grunden.

Jag hoppas att vi ser vad det här har gett oss, och vilka verktyg vi fick. Att vi verkligen funderar på att en del elever har gynnats av att ha den här distans- och fjärrundervisningen, och det kanske man ska fortsätta med, säger han.
Skolan är till för eleverna, och det som är bäst för dem är det vi ska sikta in oss på. Sedan passar det inte en del elever, då måste man ha alternativet också.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons