Rika ländernas klimatstöd en "okänd skandal"

Klimatfinansieringen ska till exempel hjälpa låginkomstländer att öka beredskapen inför konsekvenser som torka. Arkivbild.
Klimatfinansieringen ska till exempel hjälpa låginkomstländer att öka beredskapen inför konsekvenser som torka. Arkivbild.
KlimatTT

Drygt hälften av det ekonomiska stöd för klimatåtgärder som rika länder uppger att de ger till låginkomstländer består av exempelvis oförmånliga lån. Det visar en granskning av biståndsorganisationen Oxfam.

Annons

Annons

Enligt den senaste redovisningen har världens rika länder sammanlagt bokfört nästan 60 miljarder dollar per år, motsvarande 524 miljarder kronor, som ekonomiskt klimatbistånd till låginkomstländer.

Men när osubventionerade lån, räntor och liknande poster räknas bort återstår endast 19–22,5 miljarder dollar i faktiskt bistånd enligt Oxfam, som redovisar sin granskning av de senast tillgängliga uppgifterna, från 2017–2018, i en ny rapport .

"Den utbredda användningen av lån förtäckta som klimatfinansiering är en hittills okänd skandal", säger en av rapportförfattarna, klimatpolicyrådgivaren Tracy Carty, i ett pressmeddelande.

Klimatkonventionen

Enligt FN:s klimatkonvention UNFCCC ska världens rika länder hjälpa låginkomstländer att hantera klimatkrisen med ett särskilt ekonomiskt bistånd. Det ska vara ett särskilt riktat klimatstöd, utöver den vanliga biståndsbudgeten. Vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 bestämdes att denna så kallade klimatfinansiering ska ha vuxit till totalt 100 miljarder dollar per år från och med 2020.

Oxfams granskning visar att cirka 20 procent av finansieringen 2017–2018 gick till de allra fattigaste länderna. De utsatta ö-nationerna, som redan nu drabbas hårdast av klimatförändringarna, fick 3 procent av stödet.

Annons

Annons

Låg stöd till anpassning

En viktig funktion med klimatfinansieringen är att hjälpa de fattiga länderna att anpassa sig till konsekvenserna av ett förändrat klimat. Enligt Oxfams rapport gick endast en fjärdedel av stödet till sådana anpassningar. Den största delen av klimatfinansieringen, 66 procent, gick i stället till att hjälpa de fattiga länderna att minska sina utsläpp.

Bland de länder som gav störst andel av klimatfinansieringen i form av faktiska bistånd finns Sverige, Danmark och Storbritannien.

Sedan 2015 har den sammanlagda redovisade klimatfinansieringen ökat från 44,5 miljarder dollar till 59,5 miljarder dollar per år. Men enligt Oxfams granskning handlar det i själva verket om en ökning från 15–19,5 till 19–22,5 miljarder dollar per år.

Om även subventionerade lån räknas bort framgår att själva biståndsdelen endast har ökat från cirka 11 miljarder dollar till 12,5 miljarder dollar per år under samma period.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons