A-
A+

Rockström: Vi måste skaka om ekonomin

Med sin nya bok vill Johan Rockström visa vägen mot en hållbar framtid. Arkivbild.
Med sin nya bok vill Johan Rockström visa vägen mot en hållbar framtid. Arkivbild.
MiljöTT

”Vinnaren tar allt-kapitalismen” måste bort om mänskligheten ska ha chans till ett drägligt liv på jorden. Det menar klimatforskaren Johan Rockström i en ny bok som beskrivs som "en överlevnadsguide för mänskligheten".

Vi har allvarlig tidsbrist, och då räcker inget mindre än stora transformationer.

Annons

Annons

Johan Rockström är Sveriges kanske mest kända klimatforskare. Han har synts i alltifrån Netflix-dokumentärer till sommarprat och Ted-talks, där han lägger fram de vetenskapliga beläggen för att vårt sätt att leva hotar planeten – och därmed oss själva.

Men hans nya bok, ”En jord för alla”, handlar inte i första hand om miljö och klimat. Utan om ekonomi.

Späckad med kurvor och diagram visar boken hur miljökrisen är kopplad till frågor som fattigdom, ojämlikhet och jämställdhet. För att nämna en siffra: Världens rikaste procent släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser som den fattigaste hälften.

Om vi ska ha möjlighet till en säker framtid på jorden krävs inget mindre än att ”skaka om ekonomiska systemet i dess grundvalar”, enligt boken som Johan Rockström skrivit tillsammans med fem andra ledande hållbarhetsforskare och ekonomer.

Välbefinnande i stället

De menar att vi illa kvickt måste skrota dagens system som leder till ökande fattigdom, vidare klyftor, och allt sjukare människor och planet. Och i stället övergå till ”en jord för alla-ekonomi” som tar sikte på människors välbefinnande i stället för ekonomisk tillväxt.

Vi har nått så långt i förstörelsen av naturen, utsläpp av växthusgaser och av föroreningar att vi närmar oss punkter där vi riskerar att orsaka ostoppbar och självförstärkande skada – där vi ofrånkomligen förlorar Grönlandsisen och Amazonas regnskog, eller ändrar Golfströmmen en gång för alla. Förändringar som gör att vi driver mot mindre och mindre levnadsbara förhållanden på jorden, säger Johan Rockström.

Bokens budskap är både hoppfullt och skrämmande. Det hoppfulla: att det går att ställa om till ett hållbart liv på jorden för alla inom ett decennium. Verktygen finns, liksom det folkliga stödet för de förändringar som behövs, enligt undersökningar som bokens författare hänvisar till. Och det skrämmande: vidden av förändringarna som måste till.

Annons

Annons

Dramatisk slutsats

Med hjälp av kraftfulla datormodelleringar har författarna identifierat fem ”väldiga kursomläggningar” som minskar riskerna. Avskaffad fattigdom, ett "jättesprång mot jämlikhet" och elektrifiering av ”nästan allt”, bland annat. Alltihop måste ske inom ett decennium för att kommande generationer ska ha chans till ett drägligt liv. Ett liv oundvikligen präglat av mer extremväder, visserligen, men ändå på en skapligt stabil planet.

Den dramatiska slutsatsen är att inget mindre än den här typen av stora transformationer är nödvändiga för att vi ska ha en chans till en säker och rättvis framtid på planeten jorden, säger Rockström, som betonar att det boken för fram är förslag – men att inget mindre än omställningar i den skalan krävs.

En kontrast

Budskapet kan låta radikalt, men är i linje med vad FN:s klimatpanel säger: det krävs snabba och genomgripande förändringar av våra samhällen. Stegvisa förändringar räcker inte, slår panelen fast i en av sina senaste rapporter.

Det står i bjärt kontrast, konstaterar Rockström, till regeringarnas politik som i bästa fall handlar om små steg i rätt riktning. Även i länder som Sverige.

"Ser inte bra ut"

Knäckfrågan, enligt Rockström, är hur takten på omställningen ska öka, och boken presenterar en rad förslag för att få till kursomläggningarna: Alltifrån att trygga pensionerna till att revolutionera jordbruket och komma bort från den köttrika västerländska kosten som de menar ”styr mot katastrof”.

Det mest kontroversiella förslaget, enligt författarna, handlar om att omfördela rikedom genom medborgarfonder. Genom att sätta ett pris på all utarmning av naturen och skada på klimatet skulle stater kunna få in stora summor. Pengar som skulle användas för att ge alla invånare en viss basinkomst och ekonomisk trygghet, vilket behövs för att få med alla på den gröna omställningen som annars slår hårdast mot dem längst ner i samhällshierarkin.

Trots att bokens budskap i grunden är hoppfullt – det går att hitta en väg mot en hållbar värld – så är det med dämpad röst Johan Rockström svarar på frågan, ser han tecken på att vi är på väg åt rätt håll?

Även om vissa länder minskar utsläppen, så rör vi oss fortfarande åt fel håll på totalen. Så svaret är nej, det ser inte bra ut.

Ingen depression

En orsak till hans pessimism är den rekordlåga tilliten länder emellan – orsakad av geopolitiska spänningar, krig och en tillbakagång för demokratin – som hejdar den mobilisering som krävs för att vända skutan.

Det lilla ljuset i tunneln är att EU håller kursen mot en fossilfri ekonomi vilket kan spilla över på exempelvis Indien och Kina. Ett annat litet ljus är näringslivet, att stora bolag vill accelerera mot hållbara affärsmodeller.

Trots den mörka synen tycker Johan Rockström inte att vi behöver översätta krisen till depression. Nu blir den dämpade rösten mer optimistisk.

Vem vill inte ha ren energi som ger bättre luft och en stabilare värld? Jag skulle vilja att vi formulerar en mer positiv berättelse, att det handlar om ett kliv mot en mer attraktiv, hälsosam och modern framtid. Var är politikerna som pratar om det?

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.