A-
A+

Ruschen kring rekoringar har lagt sig

Välfylld cykelkorg efter rekoringens utlämning på en parkeringsplats i Lund. Arkivbild från 2019.
Välfylld cykelkorg efter rekoringens utlämning på en parkeringsplats i Lund. Arkivbild från 2019.
EkonomiTT

Det stora uppsvinget för svenska rekoringar har kommit av sig. Toppen nåddes under pandemin, då det alternativa sättet att sälja lokalproducerad mat blev en räddningsplanka för många producenter och kundintresset stod på topp.

Annons

Annons

'Jag skulle tro att jämfört med när det var som mest så har det minskat. Sedan kan det vara några ringar som ligger vilande', säger Oskar Lorentzon. Arkivbild.
"Jag skulle tro att jämfört med när det var som mest så har det minskat. Sedan kan det vara några ringar som ligger vilande", säger Oskar Lorentzon. Arkivbild.
Utlämning i Malmös rekoring under pandemin, när både säljarna och kunderna var noga med att tänka på avståndet. Arkivbild.
Utlämning i Malmös rekoring under pandemin, när både säljarna och kunderna var noga med att tänka på avståndet. Arkivbild.
Den typiske odlaren som säljer till en rekoring har inte blivit lika påverkad av stigande priser på drivmedel och konstgödsel som konventionella lantbrukare, enligt Oskar Lorentzon.
Den typiske odlaren som säljer till en rekoring har inte blivit lika påverkad av stigande priser på drivmedel och konstgödsel som konventionella lantbrukare, enligt Oskar Lorentzon.
Det var en konstlad situation under pandemin. Nu har det sjunkit tillbaka, men det kommer inte att försvinna, absolut inte, säger Håkan Rasmusson, som driver odlingar och gårdsbageri i Värpinge i Lund.

En viktig försäljningskanal för honom är nio rekoringar i närområdet. I dem tuffar det på, men det är inte alls samma rusch som under pandemin.

Konceptet är enkelt: Rekoringarna drivs som grupper på Facebook, där producenter lägger ut meddelanden om vad de vill sälja och kunderna gör sina beställningar i kommentarsfältet. Sedan möts de en gång varje eller varannan vecka för varuutlämning.

Vilda västern

Det var lite vilda västern över det hela ett tag, beskriver Håkan Rasmusson. Plötsligt, våren 2020, var det många som fick upp ögonen för rekoringarna: Matproducenter som inte kunde sälja till restauranger och konferensverksamheter, knallar som inte kunde sälja på marknader och konditoriägare som hade tappat kunder.

Vissa ringar släppte in allt och alla samtidigt, medan andra sade att vi måste hålla kvar vid vårt koncept.

Nya rekoringar bildades runtom i landet och köparna rusade till.

Det var ju kanske inte normalt, det var en lite dopad marknad, säger Oskar Lorentzon som är administratör för rekoringen i Borås.

Som mest var antalet rekoringar uppe i en bra bit över 200. Hur många som finns kvar är det ingen som kan säga, eftersom rekoringarna startas på privata initiativ och någon samordning dem emellan inte finns.

Jag skulle tro att jämfört med när det var som mest så har det minskat. Sedan kan det vara några ringar som ligger vilande, säger Oskar Lorentzon.

Annons

Annons

Färre producenter

I Malmös stora rekoring med mer än 26 000 medlemmar märks inbromsningen framför allt på att antalet producenter har minskat.

Under pandemin kunde vi vara 48 producenter på en utlämning. Nu är vi mellan fem och tio, säger Lena Smeds, som brukar sälja ägg och rökta tuppar till Malmö- och Lundabor via rekoringar.

Lena Smeds tror att det kan bero på att många producenter efter pandemin har gått tillbaka till sina vanliga försäljningskanaler. Och är det färre varor som bjuds ut till försäljning blir det mindre intressant för de potentiella kunderna.

Vi har sett en nedåtgående trend sedan drygt ett år. Men vi får fortfarande nya medlemmar, säger Lena Smeds.

Svårare att synas

Ett av problemen för Malmös rekoring är att Facebook har blivit en svårare plattform att hantera. Företaget har ändrat algoritmerna, vilket har gjort det svårare att synas i medlemmarnas flöden. På sikt tror hon att rekoringen måste byta forum.

Vi vet inte hur vi ska lura Facebook, det är inte det lättaste. Det har blivit mycket fokus på betalda annonser.

Detta har varit en ständig diskussion i många grupper, konstaterar Oskar Lorentzon, men själv tror han att det skulle vara för svårt att styra över konsumenterna till andra plattformar.

Jag är helt övertygad om att utan Facebook så hade aldrig reko funnits i den omfattning som det gör.

Dyrtid inget hot

Energikrisen och inflationen som gjort att konsumenter i dag har minskad köpkraft ser han inte som något hot mot rekoringarna, eftersom den typiske kunden som väljer att köpa närodlat oftast har lite bättre ekonomi än genomsnittet.

Den typiske odlaren som säljer till en rekoring har heller inte blivit lika påverkad av stigande priser på drivmedel och konstgödsel som konventionella lantbrukare.

Jag skulle tro att kostnadsökningarna inte har slagit ut på samma sätt i rekoringarna som i livsmedelsbutikerna, säger Oskar Lorentzon.

Håkan Rasmusson gör samma bedömning. Själv använder han eget utsäde, han använder inte konstgödsel eller besprutningsmedel och på gården finns ett eget vindkraftverk.

Vi har byggt vår verksamhet så att vi är ganska robusta. Även om bränslet ökar i pris så ger det ett ganska litet påslag på min produkt. Vi jobbar på ett lite annorlunda sätt.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.