A-
A+

Så fångar Försäkringskassan assistansfuskare

Försäkringskassan kräver tillbaka stora summor i felaktigt utbetald assistansersättning. Arkivbild.
Försäkringskassan kräver tillbaka stora summor i felaktigt utbetald assistansersättning. Arkivbild.
FörsäkringTT

Under årets första halva har Försäkringskassan krävt tillbaka 253 miljoner kronor i felaktigt utbetalda assistansersättningar – redan den näst högsta siffran på tio år.

Senaste årens resultat är häpnadsväckande, säger enhetschefen Jan-Erik Vaara.

Annons

Annons

På torsdagen kom en dom mot 18 personer i Göteborgs tingsrätt, där 14 personer fick långa fängelsestraff. Ett assistansbolag kunde under flera år, via fyra brukare med familjekopplingar, lura till sig över 43 miljoner kronor från Göteborgs stad och Försäkringskassan.

De använde sig av så kallade pappersassistenter, fattiga människor från Balkan och Rumänien som i själva verket inte alls jobbade som assistenter. En kvinna och hennes dotter, som utgav sig för att vara brukare, fick längsta straffen på sju år och sex månaders fängelse.

Ökning med 250 procent

Fröet till domen var ett anonymt tips till Försäkringskassan.

Det är ofta så det startar, genom ett tips, våra egna utredningar eller urvalskontroller, säger Jan-Erik Vaara, enhetschef på Försäkringskassan med ansvar för kontrollutredningar och assistansbedrägerier i synnerhet.

De senaste åren har återbetalningssummorna skjutit i höjden på området, efter att myndigheten har tillsatt extra resurser till just assistansbedrägeri. 2019 krävde Försäkringskassan tillbaka 133 miljoner kronor i assistansersättning och året efter krävdes cirka 464 miljoner kronor tillbaka, en ökning med 250 procent, vilket SVT Nyheter rapporterade i en granskning tidigare i år.

Siffror från januari till juni visar att hittills har cirka 253 miljoner kronor krävts tillbaka i år.

Antalet kontrollutredningar som Försäkringskassan gör ligger ganska konstant på ungefär 20 000 per år. Av dessa rör sig mindre än tio procent om assistansbedrägerier. Ändå utgjorde återkraven för just assistansersättning nära hälften av Försäkringskassans återbetalningskrav under förra året. Sammantaget uppgick kraven till ungefär en miljard kronor.

Annons

Annons

Upp till tio miljoner

Att assistansbedrägeri står ut bland siffrorna beror på de höga summorna.

För den som begått bidragsbrott vid tillfällig föräldrapenning och kanske fått ut 20 dagar för mycket handlar det kanske om 10 000-15 000 kronor i återkrav. Ett assistansärende kan leda till återkrav på upp till tio miljoner kronor, säger Jan-Erik Vaara.

Förutom ökade resurser är förklaringen till lyckade utredningar ett bättre samarbete mellan myndigheter.

Även om de flesta som söker bidrag för assistans gör det korrekt så är branschen drabbad av organiserad brottslighet. I den myndighetsgemensamma rapporten Olle från förra året ges en inblick i vilka metoder som används. Där heter det bland annat att "arbetstillstånd inom personlig assistans utnyttjas systematiskt för assistansbedrägerier, illegal migration, arbetskraftsexploatering, brukarimport och annan ekonomisk vinning".

Det är inte enkelt att få ut assistansersättning. Det ska finnas starka utlåtanden från läkare och andra rekommendationer, säger Jan-Erik Vaara.

Men, tillägger han, det drar till sig kriminalitet eftersom det finns stora pengar att hämta för den som vill begå brott.

Vill ha lagändring

Dock anser sig myndigheten vara bakbunden av vissa begränsningar. Brukaren, som i vissa fall både får vård och är arbetsgivare, får bakgrundskontrolleras – men inte assistenter eller anhöriga till brukaren, förklarar Britt-Marie Hultström, verksamhetsområdeschef för kontrollverksamheten på Försäkringskassan.

Det har vi inte lagstöd för, och så sent som vid årsskiftet skickade vi in förslag på lagförändringar för dessa eftersökningar. Vi behöver också ha större möjligheter att byta information mellan myndigheter där det råder sekretess för att upptäcka oegentligheter. Men det är frågor kopplade till inskränkningar i den personliga integriteten och behöver självklart hanteras korrekt, säger hon.

Kontrollverksamheten kommer in i efterhand när det finns misstanke om bedrägeri, före en eventuell polisanmälan. Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg skrev förra året på Dagens Nyheters debattsida att han vill att Försäkringskassan själv ska utreda bidragsbrott, i stället för att fallen lämnas över till polis och åklagare.

Åklagaren kritisk

Efter torsdagens dom var åklagaren Alexander Malmgren kritisk till myndigheternas kontrollfunktioner, med anledning av att personer kopplade till fallet tidigare var dömda för skattebrott.

Även om de nu dömda var perifera i det gamla bolaget borde någon ha reagerat över att släkten hållit på med den här typen av brottslig verksamhet tidigare. Man kan fråga sig om det varit tillräckligt noggrann kontroll, sade han till TT då.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!