Så farliga är dina extrakilon vid covid-19

Antal sjukhusinläggningar per 10 000 personer på grund av covid-19 i England i våras.
Antal sjukhusinläggningar per 10 000 personer på grund av covid-19 i England i våras.
CoronavirusetTT

Fetma och övervikt ökar risken vid covid-19. Men exakt hur farliga är extrakilona – egentligen?

Annons

Annons

Redan tidigt i pandemin stod det klart att feta personer löpte en väsentligt högre risk att drabbas av svår sjukdom vid covid-19, än normalviktiga. Till en början visste man inte varför, även om ingen blev särskilt förvånad. Att vara överviktig eller fet är – ur ett hälsoperspektiv – aldrig goda nyheter.

Men det är först nu som forskarna börjar förstå varför och hur farliga extrakilona egentligen är. Kunskapen har betydelse, eftersom mer än hälften, 51 procent, av Sveriges befolkning uppger att de är överviktiga, medan runt 15 procent uppger att de är feta, enligt Folkhälsomyndigheten.

I dessa sammanhang definieras övervikt som ett kroppsmasseindex (BMI) på 25 eller högre, medan man med fetma avser ett BMI på 30 eller däröver.

Nu har vi insett vilken förödande effekt fetma har (vid covid-19). Framför allt bland yngre, säger Anne Dixon, läkare och forskare vid University of Vermont i USA, till tidskriften Science.

De smygfetas dilemma

Till en början trodde forskarna att det "bara" var fetma som var farligt vid covid-19, men nu finns ett flertal studier som visar att sambandet är linjärt och att det inte finns någon tydlig gräns för när extrakilona börjar bli farliga. Ju tjockare du är, desto högre är risken att drabbas av svår sjukdom.

Detta illustreras av en kartläggning bland 334 000 personer i England som visar att risken att hamna på sjukhus på grund av covid-19 ökar gradvis, i takt med stigande BMI. Redan vid vanlig övervikt, alltså ett BMI på 25 eller mer, syns en tydlig ökning.

Många människor förstår inte att de smyger sig in i den här kategorin, säger studiens försteförfattare, Mark Hamer vid University College London, till Science.

Men det är bland de feta som den största riskökningen återfinns. En översiktsstudie publicerad i Obesity Reviews visar att feta personer med covid-19 löper en 113 procent ökad risk att hamnat på sjukhus, jämfört med normalviktiga, samtidigt som riskerna för att få intensivvård och senare dö var förhöjda med 74 respektive 48 procent.

Eftersom övervikt och fetma ofta är associerat med en rad andra sjukdomar visste forskarna till en början inte vad som låg bakom riskökningen. Om det var fetman i sig, eller om det var sjukdomar som högt blodtryck, hjärtproblem eller ämnesomsättningsrubbningar.

Annons

Annons

Feta svenskar

Nu, däremot, tror sig forskarna veta att fetman i sig också är en riskfaktor. En orsak är rent mekanisk, eftersom bukfettet pressar upp muskeln i mellangärdet (diafragman), så att den trycker mot lungorna, varpå lufttillförseln i de nedre lungloberna stryps.

Om du har detta som utgångsläge, kommer en försämring på grund av covid-19 mycket snabbare, Anne Dixon.

En annan orsak är att blodet hos feta har lättare för att bilda proppar, vilket är mindre lyckat eftersom proppbildning är ett problem i samband med covid-19. Därutöver har feta personer ofta ett sämre immunförsvar, delvis på grund av att fettceller invaderat de organ där immuncellerna tillverkas och lagras; som mjälte, benmärg och brässen (thymus).

I dag går Socialstyrelsens gräns för när covid-19 ska anses som extra farligt vid ett BMI på 40, det vill säga vid extrem fetma. Det kan tyckas konstigt eftersom även feta och överviktiga har en ökad risk, men enligt myndigheten är det inte lönt att sänka gränsen. I så fall skulle för många svenskar hamna i riskgruppen, vilket skulle göra indelningen meningslös. Svensken är för fet, helt enkelt.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons