-
+

Så förändrar pandemin framtidens utställningar

Moderna Museets chef Gitte Ørskou och Nationalmuseums chef Susanna Pettersson spår ett skifte i konstvärlden. Arkivbilder.
Moderna Museets chef Gitte Ørskou och Nationalmuseums chef Susanna Pettersson spår ett skifte i konstvärlden. Arkivbilder.
KulturTT

Färre stora utställningar, konst som skapas på plats och ett större digitalt utbud. Coronapandemin har förändrat museerna – och påskyndat deras klimatanpassning. Nationalmuseum och Moderna Museets chefer förutspår ett skifte i konstvärlden.

Annons

Annons

'Vi måste kunna vara snabba och ha en framtidsorientering hela tiden för att förstå vad som förväntas av oss och hurdana behov våra besökare har. Vi är de som bygger länken från historien till nutid och måste erbjuda möjligheter att komma, se själv och göra tolkningar. Det är jättejobbigt för hela världen med pandemin men även i de svåraste situationerna måste man kunna ta något gott med sig', säger Nationalmuseums chef Susanna Pettersson.
"Vi måste kunna vara snabba och ha en framtidsorientering hela tiden för att förstå vad som förväntas av oss och hurdana behov våra besökare har. Vi är de som bygger länken från historien till nutid och måste erbjuda möjligheter att komma, se själv och göra tolkningar. Det är jättejobbigt för hela världen med pandemin men även i de svåraste situationerna måste man kunna ta något gott med sig", säger Nationalmuseums chef Susanna Pettersson.

Konstnärliga giganter som Giacometti, Anders Zorn och Rafael blev snuvade på sin publik under 2020, när museum efter museum tvingades stänga i spåren av coronapandemin. Många av utställningarna hade planerats åratal i förväg.

Men att planerna plötsligt fick kastas om var inte bara av ondo, menar Gitte Ørskou, chef för Moderna Museet – som har lärt sig att vara anpassningsbar under året som gått.

Jag menar att den här pandemin får oss att ställa frågor om hur det är med hållbarheten och idén om att allt ska gå så snabbt inom konstvärlden, med nya stora utställningar. Kan man tänka lite mer långsiktigt, med utställningar som kan vara på plats en längre period, där man tänker mer hållbart? säger hon.

Mer konst på plats

Utlåningsverksamheten är en ryggrad i allt museiarbete. Louvren i Paris lade till exempel över tio år på att få till stånd alla lån av Leonardo da Vincis tavlor, lagom till konstnärens 500-årsjubileum år 2019. Man hann nätt och jämnt genomföra satsningen innan pandemin slog till, och museet tappade 70 procent av sina besökare. En liknande utställning med renässanskonstnären Rafael i Rom 2020 fick dock stänga efter bara ett par dagar, och sedan visas virtuellt.

Stora delar av museivärlden blöder ekonomiskt efter 2020, och har större svårigheter att betala höga kostnader för försäkringar och kurering av inlånade tavlor. Kanske kommer de så kallade blockbusterutställningarna att bli färre i framtiden, spår Gitte Ørskou.

Pandemin har fått oss att se hur vi kan vi få konstnärer att arbeta mer på plats istället för att låna verk från hela världen. Det kommer vi fortfarande att göra, det är så man oftast gör utställningar. Men vi är på gång att formulera en idé för 2022 där vi kommer att arbeta mer med produktion av konst på plats och mer med den stora samling vi har, säger hon.

Ørskou hoppas kunna locka publiken flera gånger till samma utställning, genom att låta den vara på plats längre, och arbeta mer med att engagera via programmet kring konsten.

Annons

Annons

Lån fortsatt viktigt

Hur publikbeteendet kommer att förändras på grund av pandemin är något som också Susanna Pettersson, chef för Nationalmuseum, funderar mycket över.

Det kan hända att jag har fel, men för ett tag kanske man kommer att uppskatta möjligheten att besöka museer i lugn och ro, om man jämför det med massevenemang med hundratals personer på samma plats, säger hon men lägger till att alla samtidigt längtar efter det speciella mötet med konsten på plats.

Både Ørskou och Pettersson menar dock att utlåningsverksamheten är fortsatt viktig för kvaliteten. Nationalmuseum kan göra utställningar helt baserade på sina samlingar, som innehåller runt 700 000 objekt. Men man vill ändå kunna låna in nyckelverk. Att ta hit konst och design gör dessutom att publiken inte behöver resa till andra länder för att uppleva den – det är miljösmartare, menar Pettersson.

Nationalmuseum har länge vägt in hållbarhetsaspekter, men coronapandemin påskyndar omställningen. Bland annat genom digitala möten och nya metoder för den dyra kureringen av utlånade tavlor.

De stora internationella museerna som The Metropolitan i New York, Tate med flera, har redan skapat rutiner för så kallade digitala kurirer och det kommer att påverka hela branschen, säger Susanna Pettersson.

Äldre och mer ömtåliga tavlor måste dock fortfarande kureras på plats.

Sänka trösklarna

En väg framåt är även att det digitala arbetet, som är hållbart, når till hela landet och sänker trösklarna för publiken. Nu finns fler kanaler att jobba med, enligt Susanna Pettersson, som menar att den digitala museipedagogiken behövs utvecklas.

Men det är inte bara museerna som kommer att förändras, anser Gitte Ørskou.

Jag tror det kommer att komma in en metareflektion i konsten kring klimatet och hållbarheten. Inte enbart i frågor om hur ett museum förhåller sig, konstnärerna kommer själva att ta upp vilken roll konsten kan spela i de här viktiga samhällsfrågorna. Det är redan på gång.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss