A-
A+

Så gick det till när Sverige sa ja till Nato

Statsminister Magdalena Andersson meddelar att Socialdemokraterna har svängt och nu säger ja till Nato. Arkivbild.
Statsminister Magdalena Andersson meddelar att Socialdemokraterna har svängt och nu säger ja till Nato. Arkivbild.
PolitikTT

Alliansfriheten har varit grundpelaren i svensk säkerhetspolitik under hela 1900-talet.

Men den övergavs på bara ett par månader.

Så här gick det till.

Annons

Annons

Så sent som den 16 februari i år deklarerade utrikesminister Ann Linde (S) i riksdagen att alliansfriheten tjänar oss väl. Hon lade då till att regeringen inte avser att ansöka om Natomedlemskap.

Vid den tidpunkten hade det redan kommit många varningar om att Ryssland förberedde en invasion av Ukraina. Att Ryssland inte drog sig för att angripa grannländer var inte heller nytt. Georgien angreps 2008 och Ukraina 2014.

Dessutom hade Putinregimen i december återigen utmanat den europeiska säkerhetsordningen och bland annat krävt att Nato stänger dörren för nya medlemmar.

Det nya ryska angreppet på Ukraina kom den 24 februari. Det fick de borgerliga partierna att högljutt kräva att Sverige ska gå med i Nato. Något som de har velat i många år.

Men från Socialdemokraterna och S-regeringen var tecknen då ännu få på att en omsvängning var på väg.

Skulle destabilisera

Fortfarande drygt två veckor efter Rysslands invasion av Ukraina uppgav statsminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens att en Natoansökan skulle ytterligare destabilisera den här delen av Europa.

När regeringen och riksdagspartierna den 17 mars inledde arbetet med en ny säkerhetspolitisk analys för Sverige tonades Natofrågan ned. Ann Linde uppgav att analysen inte skulle ses som ett tecken på att S var på väg att svänga om Nato.

Men sedan gick allt fort.

I SVT den 30 mars öppnade statsministern för ett Natomedlemskap.

Jag tycker inte att man ska utesluta någonting i det här läget. Vi ska fatta det beslut som är bäst för Sveriges säkerhet, sade Andersson.

Motiveringen var att säkerhetsläget i Europa var totalt förändrat.

Annons

Annons

Hultqvist garanterade

Socialdemokraterna meddelade den 11 april att partiet skulle starta en intern "säkerhetspolitisk dialog".

Socialdemokraternas alliansfria linje hade åter bekräftats så sent som vid partikongressen i november förra året.

På den kongressen uppgav försvarsminister Peter Hultqvist (S) att det blir inga ansökningar om Natomedlemskap så länge Sverige har en socialdemokratisk regering.

Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process. Det kan jag garantera alla, sade han.

Hultqvist uppger nu att han ändrade sig om Nato på morgonen den 11 april. Då hade han och några medarbetare en genomgång av olika säkerhetspolitiska handlingsalternativ.

Hultqvist utgick då ifrån att Finland skulle gå med i Nato. Där hade processen satt i gång direkt efter Rysslands invasion av Ukraina. Politiska partier svängde, liksom folkopinionen.

Slutsatsen som drogs på Hultqvists möte var att det nordiska försvarssamarbetet, som han satsat mycket på, skulle försvagas för svensk del. Samma sak skulle hända även med andra bilaterala försvarssamarbeten var bedömningen.

Vi hade nått vägs ände, säger Hultqvist till TT.

Inga alternativ

Från Finland har det kommit uppgifter om att den svenske försvarsministern före den 11 april föreslagit en försvarsallians med Finland, uppbackad av USA.

Enligt Hultqvist handlade det om att man "prövade" olika alternativ i en ny situation.

Den finländske presidenten Sauli Niinistö sade i en intervju i Financial Times den 20 mars att Finland tittar på "något annat än att fortsätta som vi har det".

Huvudalternativet till att gå med i Nato, var, enligt Niinistö, ett fördjupat försvarssamarbete med USA och Sverige.

Men när den finländska regeringen kom med en ny säkerhetspolitisk analys den 13 april, en månad före Sveriges, var kontentan att inget annat samarbete kan ge samma säkerhetsgarantier som ett Natomedlemskap.

Samma budskap visade Sveriges säkerhetspolitiska analys när Hultqvist och Linde presenterade den tillsammans med riksdagspartierna den 13 maj:

Sverige behöver säkerhetsgarantier från andra länder och det kan bara ett Natomedlemskap ge.

Vuxit fram

I den nya säkerhetspolitiska analysen konstateras också att Sveriges bilaterala försvarssamarbete med USA inte innefattar några säkerhetsgarantier.

Två dagar efter det att analysen presenterats, den 15 maj, sade Socialdemokraternas partistyrelse ja till Nato.

S-ledaren, statsminister Magdalena Andersson, kan inte peka på när hon bestämde sig för Nato. Den övertygelsen har vuxit fram i en dialog inom partiet, mellan partier och med andra länder, enligt henne.

Det är en process, säger hon.

S-beslutet innebär att en bred majoritet i Sveriges riksdag nu säger ja till att gå med i Nato. Sverigedemokraternas ledning lade ned sitt Natomotstånd den 11 april.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.