-
+

Så har svensken dött genom åren

Den andel av medelfolkmängden som dör varje år har minskat stadigt ända sedan mätningarna började 1749.
Den andel av medelfolkmängden som dör varje år har minskat stadigt ända sedan mätningarna började 1749.
CoronavirusetTT

Förra året dog fler svenskar än vanligt, på grund av pandemin. Under hela 1900-talet och fram till nu finns det bara två årtal som sticker ut mer än vad 2020 gör. Inte ens de båda influensorna asiaten och Hongkong fick dödstalet att skjuta i höjden så mycket som coronaviruset gjorde.

Annons

Annons

Hittills har fler än 10 000 svenskar som smittats med viruset dött och enligt Statistiska centralbyrån (SCB) kommer den så kallade överdödligheten under förra året att hamna någonstans mellan 6 000 och 7 000 personer. Det vill säga att knappt 7 000 fler svenskar dog förra året, jämfört med ett snitt för de fem föregående åren. Människor som – rent statistiskt – hade varit i livet i dag om det inte vore för coronaviruset.

På det stora hela var 2020 ett år som avviker ganska mycket, säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB.

Exempelvis, säger han, kommer medellivslängden att minska mer än på många år.

Vi har inga officiella siffror före 1960, men jag misstänker att vi får går tillbaka till 1944 för att hitta en större minskning mellan två år, säger han.

Sjukdomar och missväxt

Att göra historiska jämförelser av dödligheten i ett land med hjälp av befolkningsstatistik kan vara vanskligt. Folkmängden varierar och befolkningens sammansättning ändras över tid.

En tydlig trend är dock att den andel av den svenska befolkningen som dör varje år har minskat stadigt. Från runt tre procent åren kring 1750, då mätningarna började, till dagens knappt en procent. Dock med stora variationer, framför allt före andra världskriget och ännu tydligare före år 1900. År 1773, som är det år då allra flest svenskar dog, både i absoluta tal och i förhållande till folkmängden, dog 105 139 svenskar, vilket motsvarade 5,2 procent av befolkningen då. Detta till följd av missväxt och en aggressiv dysenteriepidemi. 1809, 1857 och 1918 är också år som sticker ut med ovanligt många döda.

Orsakerna är lite olika, men förr i tiden dog folk oftast av sjukdomar som mässling, kolera, tuberkulos och dysenteri. Missväxt var också ett stort problem. Om skörden slog fel ett år, ökade antalet döda året därpå. Det var så det var, säger Tomas Johansson.

Men det är inte bara antalet som dör som har förändrats med tiden. Det har också vilka som dör.

Fram till mitten av 1900-talet var det framför allt de nyfödda som dog. De stod för högst andel av dem som dog. Från cirka tio procent år 1900 till två promille i dag. I dag är det nästan uteslutande äldre som dör, säger Tomas Johansson.

Annons

Annons

2020 på plats tre

Som en konsekvens av detta har medellivslängden ökat rejält med åren. Mellan åren 1751 och 1790 var den återstående medellivslängden vid födelsen 34 år för män och knappt 37 år för kvinnor. Mellan åren 2015 och 2019 var motsvarande siffror 81 respektive 84 år. En uppåtgående trend som nu alltså ser ut att brytas, för första gången på länge.

Att 2020 var ett extremt år ser man också om man tittar på vilka år under 1900-talet som avviker mest från femårssnittet, det vill säga från snittet de fem föregående åren. Då kommer 2020 på tredje plats, efter 1918 då vi hade spanska sjukan och 1927 då det var många som dog i influensan och av tuberkulos, säger Tomas Johansson.

Antalet döda förra året avviker 7 procent från de fem närmast föregående åren. För 1927 är avvikelsen 7,5 procent och för 1918 hela 33 procent.

Det är ett ganska grovt mått, men visar hur det såg ut för perioden. Det visar att 2020 inte var en mönsterbrytare som 1918, men både 1957 och 1968 då influensorna asiaten respektive Hongkong härjade kommer först på plats sju och åtta. Så att 2020 sticker ut är helt klart, säger Tomas Johansson.

Tack vare vaccinationer, bättre mathållning och levnadsstandard har svenskan blivit allt äldre. Medellivslängden har dock inte ökat konstant genom åren. Strax efter 1950 stagnerade den och låg förhållandevis stilla i 20-30 år, framför allt för män beroende på en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och i viss mån även cancer. Därefter har även männens medellivslängd ökat påtagligt, så mycket att en genomsnittlig svensk man i dag förväntas leva i drygt 81 år.

40-talistdöden

Om man ser till hur stor andel av befolkningen som dog förra året, var 2020 dock inget extremt år över huvud taget. Även om siffran än så länge är preliminär så beräknas 0,9 procent av Sveriges befolkning ha dött förra året, att jämföra med 0,86 procent året dessförinnan. Men redan för tre år sedan, 2018, dog en större andel (0,91 procent) och ända fram till 2007 dog en procent eller mer av befolkningen varje år, förutom några år på 1950-talet.

Att en så liten andel som möjligt av en befolkning dör är naturligtvis positivt. Å andra sidan innebär det att andelen riktigt gamla och sköra ökar, människor som oftast är extra sårbara för sjukdomar och andra påfrestningar, något som i sin tur kan påverka dödligheten nästkommande år.

2018 är ett bra exempel på detta, då en förhållandevis svår influensa och värmeböljan på sommaren resulterade i att ovanligt många svaga dog. Det, tillsammans med en mild influensasäsong, resulterade i att ovanligt få dog året efter. Så få som det dog under 2019 hade det inte varit sedan 1977. Den milda influensasäsongen resulterade också i att andelen gamla och sköra ökade på nytt, vilket – till viss del – kan förklara Sveriges höga dödstal under pandemin.

Så är det nog, att en del av de dödsfallen är ett resultat av att influensasäsongen 2019 var så mild. Men trots det var 2020 ett år som avviker ganska mycket, säger Tomas Johansson.

Antalet svenskar som dör har varit tämligen konstant de senaste 40 åren, trots att vi blivit fler. Framöver räknar dock SCB med att antalet kommer att öka.

Det är när 40-talisterna kommer in i 80-årsåldern, för det är i den åldern många av oss dör, säger Tomas Johansson.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss