A-
A+

Så kom Sveriges Pisa-resultat i snålblåsten

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson kallade Sveriges resultat i Pisa 2018, som presenterades i december 2019, 'en tidig julklapp'. Arkivbild.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson kallade Sveriges resultat i Pisa 2018, som presenterades i december 2019, "en tidig julklapp". Arkivbild.
UtbildningTT

En glädjens dag för svensk skola, sade utbildningsministern. En tidig julklapp, utropade Skolverkets generaldirektör. Resultaten i Pisa 2018 togs som kvitto på att Skolsverige var på väg åt rätt håll.

Men snart började det knaka i fogarna. Vad var det egentligen som hände?

Annons

Annons

Annons

Annons

Sveriges resultat i Pisas mätningar från 2000 till 2018. Notera Pisachocken 2012.
Sveriges resultat i Pisas mätningar från 2000 till 2018. Notera Pisachocken 2012.
Utbildningsminister Anna Ekström (S). Arkivbild.
Utbildningsminister Anna Ekström (S). Arkivbild.

De svenska resultaten i Pisa 2018 var goda nyheter för Sverige. I alla tre ämnen, läsning, matematik och naturvetenskap, hade resultaten förbättrats jämfört med 2015.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson liknade vid en pressträff resultaten vid en tidig julklapp, och utbildningsminister Anna Ekström (S) twittrade om en "glädjens dag för lärare, elever och svensk skola".

Moderaternas skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin anslöt inte till glädjekören.

Det är svårt att känna glädje när mer än elva procent av eleverna tagits bort på grund av för dåliga kunskaper i svenska, sade hon.

Det var högst andel av alla länder, och långt över gränsen på fem procent. Skolverket förklarade det med att Sverige tagit emot många unga som inte hunnit lära sig svenska och påpekade att OECD accepterat den höga andelen.

Avslöjande i Expressen

Ett halvår senare började det dock mullra ordentligt, när Expressen kunde visa att skolor hade plockat bort en större andel elever med bristande kunskaper i svenska än vad det fanns nyanlända 15-åringar i svensk skola vid provtillfället.

Vidare hade Skolverket gjort felberäkningar i sitt försök att kartlägga problemets omfattning. Enligt artikeln kunde även elever födda i Sverige eller som gått i svensk skola i över ett år ha exkluderats på grund av bristande språkkunskaper, alternativt att sådana elever ingått i den relativt stora gruppen "bortfall".

Oppositionen reagerade kraftigt.

Självklart måste utbildningsministern och Skolverket förtydliga hur underlaget arbetats fram och om det påverkar de slutsatser som regeringen dragit av den senaste Pisamätningen, sade Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad.
Vi behöver diskutera vad vi ska göra åt det, och då gör vi oss en björntjänst om vi gömmer undan resultaten, sade Moderaternas Kristina Axén Olin.

Annons

Annons

OECD granskar igen

Uppgifterna gjorde att Anna Ekström lät OECD granska de svenska resultaten igen. Det är viktigt att "inga som helst tvivel ska råda kring Sveriges kunskapsresultat", sade Ekström.

Oppositionen var missnöjd och krävde en oberoende, svensk utredning. Några månader senare meddelade Riksrevisionen att den skulle granska urvalet.

"Det finns signaler om att ett oproportionerligt stort antal elever exkluderats i urvalet, och att Sverige har ett stort bortfall av elever som inte dyker upp på provdagen", sade revisionsdirektör Sofia Sandgren Massih i kommentar.

Drygt en vecka senare presenterade OECD sin granskning. Där kallades resultaten för acceptabla, med tanke på att Sverige tagit emot många ungdomar som inte hunnit lära sig svenska.

Oppositionen anmärkte åter på att det inte var en oberoende extern granskning, och sade sig i stället se fram emot Riksrevisionens resultat.

I dag publicerades Riksrevisionens granskning. I den riktades skarp kritik mot framför allt regeringens hantering av frågan.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

premium_musicquiz_v1

Är det din tur att vinna?