A-
A+

Så ska de stoppa skolattackerna

Christine Arvidsson och Stellan Andersson, biträdande rektor respektive rektor på Fredrika Bremergymnasiet, i allmänutrymmet där attentatet var tänkt att inledas.
Christine Arvidsson och Stellan Andersson, biträdande rektor respektive rektor på Fredrika Bremergymnasiet, i allmänutrymmet där attentatet var tänkt att inledas.
UtbildningTT

Appar, checklistor, rollspel och låsta dörrar. Det är några av åtgärderna som vidtas för att stå redo om det värsta skulle inträffa. Flera skolor har i år fått hantera larm om pågående dödligt våld.

Annons

Annons

'Vi har så klart haft både en kris- och handlingsplan mot hot och våld, men det har inte utgått från att den här typen av händelser är möjligt', säger Stellan Andersson. Till höger Christine Arvidsson.
"Vi har så klart haft både en kris- och handlingsplan mot hot och våld, men det har inte utgått från att den här typen av händelser är möjligt", säger Stellan Andersson. Till höger Christine Arvidsson.
Här i biblioteket på Fredrika Bremergymnasiet planerade 21-åringen att starta en eld, förklarar Christine Arvidsson och Stellan Andersson.
Här i biblioteket på Fredrika Bremergymnasiet planerade 21-åringen att starta en eld, förklarar Christine Arvidsson och Stellan Andersson.

Hans plan var att ta sig in på sin gamla skola, tända eld på biblioteket och sedan bli ihjälskjuten av polis. Bara två veckor före den planerade attacken blev 21-åringen upptäckt, efter det att polis hade larmats till hans bostad om ett bråk.

I mannens rum hittades bensindunkar, tryckbehållare med propan/butan ihopsatta med silvertejp, fyrverkerier och vapenattrapper. Där fanns även anteckningsböcker med skisser och anteckningar om att spränga och anlägga en brand på ett gymnasium.

Enligt domen som kom nästan ett år senare tänkte han på årsdagen för skolmassakern på Columbine 1999 utföra ett attentat mot sin gamla gymnasieskola Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Han uppgav själv att planen inte var att skada någon, i stället skulle han tömma skolan genom skrämseltaktiker och sedan bränna ned biblioteket. Det skulle vara ett sätt att bli ihågkommen, enligt 21-åringen, som fick 2,5 års fängelse för förberedelse till grov mordbrand.

Första dagen

Uppgifterna om planerna nådde Christine Arvidsson första dagen som tillförordnad rektor på gymnasiet.

Polisen kom hit och begärde ritningar över lokalen här, säger hon.

I lokalen där hon befinner sig denna dag sitter elever utspridda vid de runda borden. Lokalen är ett stort allmänutrymme precis vid huvudingången till gymnasiet, som har över 2 000 elever.

Polisen flög med drönare här i lokalen i samband med den tekniska undersökningen. Det skulle ske saker från balkongen där, säger hon.

I mitten av rummet finns ett kafé som säljer smörgåsar, dricka och frukt och längs med ena väggen löper en trappa upp mot en balkong varifrån man ser ut över rummet. Mannens plan var att inleda attentatet där genom att kasta en rörbomb mot torget nedanför och skjuta med lösa skott för att utrymma lokalen, och sedan bege sig till biblioteket och tända eld.

Annons

Annons

Ska utbilda

Så fort man nåddes av uppgifterna började man planera för personalutbildning för den här typen av händelser, berättar nuvarande rektor Stellan Andersson. Pandemin innebar att delar av det fick skjutas upp, men när skolan nu helt öppnar igen ska nästa steg tas.

Det innefattar bland annat rollspel kring liknande situationer, säger han.

Det är för att öva på inrymning till exempel, alltså om något händer och vi måste stänga in oss. Det har vi inte haft någon rutin för tidigare.

Fredrika Bremergymnasiet har här varit "en skola som många andra", tror han.

Vi har så klart haft både en kris- och handlingsplan mot hot och våld, men det har inte utgått från att den här typen av händelser är möjliga. Vilket samtidigt är lite underligt, för vi får nyheter alldeles för ofta om att det sker i andra länder, säger han.

Även inom Sverige har det under året rapporterats flera gånger om larm om pågående dödligt våld på skolor. Det har skett i Varberg, Eslöv och senast i Nässjö.

I Varberg var på det på Peder Skrivares gymnasium en 25-årig man som den 28 januari, enligt misstankarna, tog sig in i skolan med ett vapen och skadade en person lindrigt innan han försvann därifrån. Mannen har varit häktad sedan februari för bland annat förberedelse till mord och förberedelse till grov mordbrand.

Det gick inte så illa som det hade kunnat, säger Varbergs gymnasiechef Tobias Ramstedt.

Bristande kommunikation

Händelsen har utvärderats och det som fungerade bra var att polis larmades snabbt.

Mindre bra var att det fanns en otydlighet i den interna kommunikationen, hur man når ut till alla. Där fanns brister.

Bland annat har man diskuterat en app-lösning, likt den som lanserats i Eslöv efter det att en lärare på Källebergsskolan knivhöggs av en elev i augusti. Appen hjälper personal att snabbt kommunicera vid nödlägen. Händelsen i Eslöv har även fått Melleruds kommun att se över beredskapen för liknande händelser, vilket Ttela rapporterat om.

På Peder Skrivares gymnasium i Varberg har man efter händelsen upprättat nya checklistor för hur akuta situationer ska hanteras.

Det ska vara väldigt tydligt hur var och en i skolan förväntas agera, säger Tobias Ramstedt, som tror att skolornas medvetande kring att sådant här kan inträffa har ökat generellt, inte minst efter skolattacken i Trollhättan 2015.

Bilden delas av Richard Weibull, gymnasiechef i Nässjö, där en pojke enligt misstankarna nyligen knivskar en jämnårig elev i matsalen på Brinellgymnasiet.

Helt förberedd kan man naturligtvis aldrig vara, men i viss mån var vi det. Vi har tänkt tanken, gjort vissa fysiska åtgärder och bland annat infört kortläsare på alla dörrar utom huvudentrén så att allmänheten inte kommer in någon annanstans, säger Weibull.

Hur händelsen hanterades av skolan utvärderas ännu, men Weibulls bild är att man generellt agerade rätt. Det inleddes snabbt livräddande åtgärder, lokalen utrymdes och krisgruppen kallades in, säger han.

Upptäcka och förebygga

Likt vid Peder Skrivares gymnasium har man på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge sedan attentatsplanerna blev kända sett ett behov av att förbättra möjligheten att snabbt kommunicera inom skolan vid nödlägen. Sedan tidigare har man även jobbat mycket med rent fysiska åtgärder, säger Christine Arvidsson, i dag biträdande rektor på skolan.

Efter Trollhättan blev det en upptrappning av kameror, man började diskutera stängda dörrar och det här med yttre skal, säger hon.

Rektor Stellan Andersson tror att den här typen av händelser generellt är ett symtom på att antalet vuxna i skolan har blivit färre.

Med fler vuxna blir det lättare att upptäcka, bemöta och jobba med relationer, och att göra något åt psykisk ohälsa innan en person väljer att gå så långt.

Sedan uppmärksamheten har skolan fått dras med "ett rykte om att vara en otrygg plats för något som hade kunnat hända", säger han. Han tror och hoppas att det kommer ändras med tiden.

För var dag som går blir man påmind om att det trots allt inte har hänt, och att det här är en vanlig skola.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.