A-
A+

Så ska vården av unga bli säker

På Sis Ungdomshem Råby i Lund hotades anställda med vapen under en fritagning av två gängkriminella i somras. Arkivbild.
På Sis Ungdomshem Råby i Lund hotades anställda med vapen under en fritagning av två gängkriminella i somras. Arkivbild.
SamhälleTT

Hemmen där unga vårdas som dömts för brott eller omhändertagits av samhället ska nu bli säkrare för både boende och personal.

Listan är lång på det som behöver göras, säger Christer Johansson som nyligen börjat jobba som säkerhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse.

Annons

Annons

Annons

Annons

Christer Johansson, säkerhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse.
Christer Johansson, säkerhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse.

I januari i år utsattes en lärare på Sis ungdomshem Nereby i Kungälv för grov misshandel med ett tillhygge av en 16-årig pojke som bodde på hemmet. Kvinnan fick svåra skador, bland annat frakturer, blödningar och sår.

I somras hotades personalen på Råby ungdomshem utanför Lund med vapen under en fritagning av två gängkriminella dömda till ungdomsvård.

Överraskande mycket

Förra året rapporterades 2 903 händelser gällande hot och våld inom ungdomsvården i Statens institutionsstyrelse (Sis) regi. Det handlade om 2 498 händelser där hot och våld riktats mot personal och 405 tillfällen som rört hot och våld mellan klienter.

Under 2020 skedde dessutom 26 rymningar från Sis slutna anstalter.

Jag trodde inte att det var så här mycket incidenter, säger Sis nya säkerhetsdirektör Christer Johansson som började på den nyinrättade tjänsten den 1 februari i år.

Men nu ska utvecklingen vändas och tryggheten och säkerheten på Sis-hemmen ska bli bättre - både för de boende och för personalen.

Dels handlar det om säkerheten för de klienter och ungdomar som finns hos oss. Där har vi historiskt haft problem och fått stänga institutioner där det inte fungerat som det ska. Men sedan är det det omvända också. Vi har ju medarbetare också vilka också blir utsatta för mycket incidenter.

Annons

Annons

Egna liv

Steg ett har varit att bygga upp en säkerhetsavdelning centralt på Sis huvudkontor och därifrån ska säkerhetsarbetet struktureras och sedan implementeras på alla institutioner i verksamheten.

Tidigare har det inte funnits någon övergripande struktur. Vi har 34 institutioner och de har lite levt sina egna liv, vissa har tagit tag i säkerhetsfrågorna väldigt bra medan andra inte haft det lika mycket på agendan, säger Christer Johansson.

Han ger ett exempel på hur styvmoderligt behandlade säkerhetsfrågorna varit på vissa institutioner.

Jag pratade med någon institutionschef som berättade att hos dem är det en medarbetare som hanterar administration, helt utan erfarenhet av säkerhetsfrågor, som sköter just säkerhetsfrågorna för den hade mest ”luft i systemet”. Och det är ju inget fel på den medarbetaren men det är inte den professionen.

Lokala samordnare

För att säkerställa kontinuitet och kvalitet i säkerhetsarbetet ute på alla institutioner ska nu, i ett första steg, 21 säkerhetssamordnare anställas.

I första skedet ska det tillsättas 21 lokala säkerhetsansvariga som kommer att vara fördelade på våra institutioner. Målbilden är att alla institutioner ska få varsin, men där är vi inte än. säger Christer Johansson.

De olika institutionerna ska också delas in i olika säkerhetsklasser enligt ett system som liknar det som i dag finns inom Kriminalvården.

Fyra till sex institutioner ska på sikt ha den högsta säkerhetsklassen. Men hittills har arbetet för att nå högsta säkerhetsklass inletts på två institutioner. Det handlar om Johannesberg i Kalix och Tysslinge i Södertälje, som beräknas vara klara första kvartalet 2022.

Analys inför placering

På institutioner med den högsta säkerhetsklassen ska i första hand de som blir dömda till sluten ungdomsvård placeras. Men även andra personer kan behöva placeras i den högsta säkerhetsklassen.

Men de olika typerna av klienter ska inte blandas så då har man dem på olika avdelningar.

Den nya säkerhetssatsningen innefattar också att Sis ska jobba mer aktivt och strukturerat med risk- och säkerhetsbedömningar av klienterna inför att det ska placeras.

Vilken institution klienter ska placeras på är upp till kommunerna. Vi är redan i dag bollplank till dem men vi måste blir bättre i den initiala analysen av hur vi ska placera, både utifrån säkerhet, risker och vårdbehovet, säger Christer Johansson.

Långt perspektiv

Eftersom säkerhetsarbetet inom Sis hittills inte har varit varken strukturerat och i vissa fall inte heller prioriterat räknar han med att det kommer att ta tid innan alla bitar är på plats och Sis-hemmen blivit säkra och trygga för både boende och personal.

Det här är ett jättestort och jätteviktigt uppdrag och det behövs verkligen kan jag säga. Men det är ingenting som man vänder på en vecka. Jag har ett perspektiv på sex-sju år för att få det riktigt bra ända ut i kapillärerna, säger Christer Johansson.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

premium_musicquiz_v1

Bli medlem och prova Arturs music-quiz