A-
A+

Så slår pandemin mot Nordens kulturliv

Oscarsteatern i Stockholm står tom. Hela Nordens kulturliv har drabbats hårt av pandemin. Arkivbild.
Oscarsteatern i Stockholm står tom. Hela Nordens kulturliv har drabbats hårt av pandemin. Arkivbild.
KulturTT

Hög arbetslöshet, svag framtidstro och verksamheter som har tappat hälften av sin omsättning – kulturbranschen är en av de sektorer som har drabbats hårdast av coronapandemin i Norden, enligt en ny rapport.

Annons

Annons

Annons

Annons

Tonläget har stundtals varit högt mellan de nordiska länderna under pandemin. Men trots att man har valt olika strategier för att bemöta coronapandemin har kultursektorn i samtliga länder drabbats på ett likartat sätt. Det slås fast i en ny rapport, som beställts av Kulturanalys Norden vid Myndigheten för kulturanalys.

I samtliga nordiska länder har kultursektorn varit bland de hårdast drabbade. I rapporten ser man heller inga systematiska skillnader i hur länderna har påverkats, säger Joakim Boström Elias på myndigheten.

Prekär situation

Representanter för kulturförvaltningen, kulturråden och konstnärsorganisationer i de nordiska länderna rapporterar om dramatiska effekter för kulturen. Menon Economics och BI Centre for Creative Industries uppskattar till exempel att nedgången för kultursektorn som helhet ligger på över 30 procent i Norge, och för musikindustrin 50 procent år 2020, eftersom liveverksamheten har drabbats hårdast.

Den största norska konstnärsorganisationen skriver att det intäktsbortfall som deras medlemmar väntar sig för 2020 uppgår till en miljard norska kronor.

Det finns ett problem med både intäktsosäkerhet för många som är verksamma i sektorn och med osäkra anställningsförhållanden – den prekära situationen för kulturarbetare blev väldigt snabbt tydlig, säger Joakim Boström Elias.

Rapporten konstaterar att kulturarbetare som är verksamma inom kommersiell kultur har drabbats hårdare än de inom offentliga verksamheter. Enskilda firmor och mindre organisationer har också haft svårt att ta del av kulturstöden. I flera länder känner många kulturarbetare sig nu nödgade att byta jobb.

Det sätter ljuset på en potentiell kompetensbrist framöver, och vad gäller nyrekryteringar och utbildningar ökar det risken för att att ungdomar inte ser kultursektorn som den säkraste branschen, säger Joakim Boström Elias.

Annons

Annons

Inåtvänd kultur en risk

Överlag har politikerna visat stor vilja att stötta kultursektorn nationellt i alla länder. Minst krisstöd har Finland betalat ut, och Danmark och Norge har betalat ut mest. Men i huvudsak har stöden varit likartade i utformning och storlek, slår rapporten fast. Än så länge är det för tidigt att visa stödens utfall, även om det finns vissa tecken på att de har hjälpt.

I Sverige och Norge såg man en tidig ökning i konkurser men det avtog sedan, vilket man kan tolka som att stöden har haft effekt, säger Joakim Boström Elias.

Både den politiska viljan och publikens beteende kommer att bli avgörande för återstarten av kulturen i de nordiska länderna, anser han. Rapporten har blottat flera strukturella problem, och den visar också hur coronapandemin förstärkt tendenser i kulturvärlden, som till exempel en ökad digitalisering. Dessutom pekar den på en möjlig risk för att nordisk kultur på kort sikt kan bli mer inåtvänd och nationellt fokuserad.

Så man kan hoppas att det här blir startskottet för en förnyad dialog om ett fortsatt nordiskt kulturpolitiskt samarbete.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Möt Kristi Himmelfärdshelgen tillsammans med Ulf Elfving.