A-
A+

Så slår pandemin mot Sveriges kulturliv

En ny rapport visar hur pandemin har slagit mot kulturlivet. Här gapar Södra teatern i Stockholm tom. Arkivbild.
En ny rapport visar hur pandemin har slagit mot kulturlivet. Här gapar Södra teatern i Stockholm tom. Arkivbild.
KulturTT

Teater- och konserthusföretag har tappat mer än hälften av sin omsättning och musikbranschen kommer att ha förlorat 90 procent av sina konsertintäkter. Sammanställningen av pandemins effekter på kulturlivet gjord av Myndigheten för kulturanalys ger en mörk bild.

Annons

Annons

Annons

Annons

Rapporten staplar graverande siffror om kulturens tillstånd: museernas omsättning minskade till exempel med 26 procent förra året jämfört med 2019, enligt SCB:s statistik, och enligt Sveriges producenter och privatteatrar var deras institutioner tvungna att stänga ned 98 procent av sin verksamhet.

Vi är inte förvånade över att påverkan var så stor. Det kan nog snarare visa sig att påverkan är ännu större än vad rapporten visar, säger utredaren Hanna Borgblad.

Myndigheten har i denna delrapport inte kunnat göra några egna studier utan har sammanställt rapporter från kulturbranschen samt samtliga statliga och regionala undersökningar. I höst kommer den slutliga rapporten, och där ska myndigheten bland annat gå in mer på det civila samhället, den kommersiella kultursektorn och hur invånarnas kulturvanor har påverkats under pandemin.

Osäker framtid

Utifrån kartläggning av pandemins konsekvenser identifierar myndigheten tre huvudproblem: att kulturutbudet minskar och förändras, de stora intäkts- och inkomstbortfallen och en ökad osäkerhet om kulturens framtid.

Det sistnämnda tycker Hanna Borgblad är särskilt oroande. Hon märker att många börjar tappa lusten, och menar att branschen riskerar att urholkas om kulturskapare inte längre orkar stanna kvar.

Kulturbranschen kan bara klara sig genom att folk vill jobba i den och om den verkar alltför osäker riskerar vi att tappa folk, de som redan jobbade i den och de som skulle vilja jobba i den. Vi har fått signaler om att folk hoppar av sina utbildningar och lämnar yrket. Det finns också en oro för att finansiärer inte ska våga investera, säger Hanna Borgblad.

Den ekonomiska situationen för många offentligt finansierade kulturverksamheter var också ansträngd redan före pandemins början, framför allt för de regionala och kommunala kulturverksamheterna. Länsmuseer är några av de institutioner som har drabbats hårt.

Annons

Annons

Mer långsiktiga åtgärder

Myndigheten sammanfattar den långa lista med åtgärder som gjordes under 2020 för kulturen, för att förstå om de träffade rätt. Det är dock ännu för tidigt att uttala sig om, menar Hanna Borgblad, som tror att pandemins långsiktiga konsekvenser kommer att behöva analyseras under många år framöver. Men myndigheten pekar på vikten av att inte bara titta på de ekonomiska åtgärderna.

De har fått ett stort utrymme i medierna vilket är naturligt för de ekonomiska konsekvenserna drabbar folks försörjning och liv. Men vi har också velat titta på andra typer av insatser, till exempel de som har handlat om att försöka bibehålla ett kulturutbud med smittskyddssäkrade och digitala åtgärder.

De regionala och statliga resurserna har också gått till att kartlägga behoven för att de ekonomiska stöden ska kunna bli mer träffsäkra. Särskilt intressant tycker Hanna Borgblad att nästa rapport blir, när de kan analysera en längre period och väga in vårens mer framåtsyftande åtgärder.

Åtgärderna var i början mer kortsiktiga och akuta. Men det har blivit tydligt att ju längre in i 2020 vi har kommit desto mer långsiktiga har åtgärderna blivit.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Möt Kristi Himmelfärdshelgen tillsammans med Ulf Elfving.