A-
A+

Så stryps demokratin i Ryssland inför valet

Graffiti på Aleksej Navalnyj i Saint Petersburg målas över. Bilden är tagen i april.
Graffiti på Aleksej Navalnyj i Saint Petersburg målas över. Bilden är tagen i april.
RysslandTT

Den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK har extremiststämplats, och kan inte längre verka.

Den senaste tiden har flera lagar som begränsar oppositionen i Ryssland inför valet i höst antagits. Här är några av dem.

Annons

Annons

Annons

Annons

Regimkritikern Andrej Pivovarov. Akrivbild från 2020.
Regimkritikern Andrej Pivovarov. Akrivbild från 2020.
En skärmdump från ryskspråkiga tidningen Meduza.
En skärmdump från ryskspråkiga tidningen Meduza.
Den ideella organisationen Laba arrangerar folkbildningsevenemang över hela Ryssland, som detta i februari 2018 i Moskva.
Den ideella organisationen Laba arrangerar folkbildningsevenemang över hela Ryssland, som detta i februari 2018 i Moskva.

1. "Lagen mot FBK"

I onsdags klassade en rysk domstol Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK som "extremistisk" med stöd av en lag som trädde i kraft den 4 juni. Lagen kallas just "lagen mot FBK" i ryska medier.

Tiotusentals personer som stöttat Navalnyjs nätverk riskerar nu att påverkas på olika sätt. Lagen förbjuder dem som haft ledande positioner inom FBK att ställa upp i val på alla nivåer de kommande fem åren.

Andra medlemmar i FBK får inte ställa upp i val de kommande tre åren. Som medlem i FBK räknas den som har uttryckt stöd för organisationen, exempelvis på nätet, genom donationer, eller genom att delta i protester.

2. Lagen om "oönskade" organisationer

Den 31 maj greps Andrej Pivovarov, tidigare chef inom den oppositionella organisationen Öppna Ryssland. Han anklagas för samarbete med en "oönskad" organisation, vilket är straffbart. Själv kopplar Pivovarov gripandet till sina ambitioner att ställa upp i parlamentsvalet i höst.

Lagen om oönskade organisationer klubbades 2015, och förbjuder utländska grupper som anses hota Rysslands nationella intressen. Just nu finns över 20 sådana organisationer.

Öppna Ryssland är en rysk organisation och kan därför inte pekas ut som oönskad. Däremot har Öppna Ryssland kopplingar till två brittiska organisationer, som är med på listan.

Dessutom har den ryska regeringen föreslagit lagändringar som gör att fler organisationer kan hamna på listan och medlemmar kan riskera längre fängelsestraff.

Det har väckt oro hos Öppna Ryssland, och den 27 maj meddelade man att verksamheten läggs ner i Ryssland på grund av risken för repressalier från myndigheterna.

3. Mediebolag klassas som "utländska agenter"

De senaste månaderna har två ryska mediebolag stämplats som "utländska agenter", vilket har försvårat deras verksamhet.

I april pekades nyhetssajten Meduza ut som utländsk agent. Meduza har officiellt sin hemvist i Lettland, men flera av dess journalister bor i Ryssland. Sajten är en av få nyhetstjänster som verkar i Ryssland och är oberoende gentemot Kreml, och har utländsk finansiering.

Stämplingen har lett till att tidningen har förlorat många annonsörer, och därför har Meduza stängt sina kontor både i Riga och i Moskva och sänkt lönerna för sina medarbetare med upp till 50 procent.

VTimes är en annan nättidning som nyligen klassades som "utländsk agent". Redaktionens ledning beslutade nyligen att tidningen läggs ned den 12 juni, efter att ha övervägt de risker som klassificeringen innebär för medarbetarna. Tidningen har varit verksam i ett halvår.

Lagen om "utländska agenter" infördes 2012, och utvidgades 2017 till att även gälla medieorganisationer. Mediebolag som har placerats in i facket måste nämna det i alla sina publiceringar, även på nätet. Det ställs även hårdare redovisningskrav på dem.

Följs inte bestämmelserna riskerar bolagen böter på upp till motsvarande 500 000 svenska kronor. Sajterna kan dessutom blockeras i Ryssland.

4. Utbildningslag hindrar folkbildning

Nya ändringar i utbildningslagen ger myndigheter rätt att kontrollera så kallad folkupplysningsverksamhet. Dessutom ska alla avtal om internationellt samarbete med utbildningsorganisationer godkännas av myndigheter, med undantag för studentutbyte.

"Folkupplysning" är ett luddigt begrepp som bland annat kan omfatta föreläsningar, hemsidor, festivaler, quiz på pubar, filmvisningar och studiebesök, ofta arrangerade av frivilligorganisationer. Kritiker till formuleringarna i en kommande förordning, som preciserar innehållet i lagen, menar att verksamheten kommer att drabbas negativt eftersom det ställs så hårda krav på arrangörer.

Skolor har redan mycket byråkrati, och vill inte ha mer. Det blir svårt att få dem att gå med på det. Färre kommer att vilja samarbeta och ta emot oss, säger Evgenij Nasyrov, vd för den ideella organisationen Laba, som bedriver folkupplysningsverksamhet i Ryssland.

Lagen trädde i kraft den 1 juni men kommer efter massiv kritik att arbetas om. Hur och när det nya förslaget presenteras är oklart.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!