A-
A+

Semlor och makaroner får nytt liv – som sprit

Johan Johansson tillverkar sprit av matsvinn från gotländska butiker. I lasten den här gången fanns flingor, choklad och pizzabottnar – som mals ner och blir till mäsk.
Johan Johansson tillverkar sprit av matsvinn från gotländska butiker. I lasten den här gången fanns flingor, choklad och pizzabottnar – som mals ner och blir till mäsk.
MiljöTT

Ratad spaghetti, utgånget bröd och gammal choklad. På Gotland förvandlas svinn från lokala matbutiker till miljövänlig vodka.

Jag hatar slöseri, säger Johan Johansson som gör spriten på sitt gårdsdestilleri.

Annons

Annons

Hör förvandlas matsvinnet till mäsk som sedan blir till sprit.
Hör förvandlas matsvinnet till mäsk som sedan blir till sprit.
Johan Johansson med råvara och slutprodukt i handen.
Johan Johansson med råvara och slutprodukt i handen.

Chokladaskar, flingpaket och färdiga pizzabottnar trängs i lastutrymmet på Johan Johanssons bil. Han har varit och hämtat utgallrade varor i en matbutik på Gotland – men allt fick inte plats. Bilen är fylld till bristningsgränsen.

Vi slänger sjukt mycket mat som bara hamnar på soptippen, säger han och bär in en fullastad låda till bränneriet.
Jag ser mig inte som någon miljökämpe men jag hatar slöseri. Man kastar inte något som inte är trasigt. I stället för att köpa in nya råvaror kan vi använda oss av matsvinnet.

Mycket bröd

På den gamla skylten som pekar in till släktgården i Linde står det hälsoprodukter. Men det som tillverkas i den tidigare ladugårdsbyggnaden är långt från några mirakelpiller för en välmående kropp – även om det har gjorts likör på vitaminstinna citroner som på grund av sina fläckiga skal ratas av kunderna.

De genomskinliga flaskorna är fyllda av alkoholhaltiga drycker och hjärtat i den lilla lokalen är spritpannan som framställer mäsk. Här hamnar allt mellan himmel och jord, eftersom 40-årige Johansson tillverkar vodka av matsvinn från Coop-butiker runt om på Gotland.

Mest är det bröd. Men det är också bröstmjölksersättning, chokladbitar, semlor och när Paolo Robertos pasta plockades bort från hyllorna gjorde vi sprit av den med, säger han.
Vi använder allt som innehåller mycket kolhydrater. Vi kan inte ta tvättmedel, det skulle inte bli bra, fortsätter han med ett skratt.

Annons

Annons

Förlänger livslängden

Matsvinnet mals ner och förvandlas till mäsk som sedan blir till vodka. Dessutom har kaffe – som slängs i mängder på grund av vakuumsläpp i förpackningen – blivit till likör. Skulle det komma in en massa jordgubbar skulle de också kunna sluta som alkoholhaltig dryck, tror Johansson.

Vad vi vet är vi först i världen med att göra sprit på 100 procent återvunna livsmedel. Det är fint att vi tar något som håller på att kasseras och förlänger livslängden till i princip det oändliga.

Hållbarhetsfilosofin märks också i hur bränneriet återanvänder vatten och på så vis förbrukar en liten mängd grundvatten. Spritflaskornas etiketter görs på återvunnet papper och delvis av återvunnet glas.

Vi masskonsumerar, köper elbil och tycker att vi är jätteduktiga samtidigt som vi byter telefon varannan vecka. Att inte slösa med resurser är väl det mest miljömedvetna man kan göra.

I nuläget producerar företaget några hundra flaskor i veckan. Men planen är att bygga ut och växa – och Johansson tror inte att det finns någon risk för att det ska bli brist på huvudingrediensen.

På lilla Gotland finns det nog matsvinn för femtusen flaskor i veckan.

Nollvision

Varje år slängs över en miljon ton mat och dryck från butiker och hushåll. Att Johan Johansson vände sig till Coop grundar sig i att kedjans stora butik i Visby länge har legat i framkant när det gäller hållbarhet och har en nollvision för matsvinn.

För att nå målet görs glass av övermogna bananer, skorpor av torra kaffelängder och chips av serranoskinkans kanter. En särskild kompostmaskin gör jord av gammal frukt – den som ratas av studenter som annars får köpa utgången mat till rabatterat pris.

När Johan Johansson kom på besök och berättade att han kunde göra 20 flaskor sprit av en vagn lastad med utsorterade kakor, bröd, mjöl och mjölkersättning var butikschefen inte sen att nappa.

Nu hämtar han hundra kilo i veckan av oss, säger Markus Wahlgren.
Det är klart att jag var lite smånervös över reaktionerna. Men det är svårt att hitta något negativt eftersom vi tar vara på skiten som vi annars skulle kasta. Vi har gått från att kasta tio ton i månaden till 300-400 kilo och spriten är en stor del av det.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.