Sju saker att ha koll på inför valet i USA

Demokratiska partiets presidentkandidat Joe Biden.
Demokratiska partiets presidentkandidat Joe Biden.
USATT

De är båda vita, äldre män som älskar sitt land – men vars ideologier är väsensskilda. Om drygt sju veckor avgörs om det blir Donald Trump eller Joe Biden som styr USA de närmaste åren.

Valrörelsen är smutsig och intensiv. Här är sju saker att hålla koll på.

Annons

Annons

USA:s sittande president, republikanen Donald Trump.
USA:s sittande president, republikanen Donald Trump.
Hanteringen av coronaviruspandemin är en av de viktigaste valfrågorna i USA.
Hanteringen av coronaviruspandemin är en av de viktigaste valfrågorna i USA.
Demokraternas presidentkandidat Joe Biden och vicepresidentkandidat Kamala Harris.
Demokraternas presidentkandidat Joe Biden och vicepresidentkandidat Kamala Harris.
USA:s vicepresident Mike Pence lyssnar på president Donald Trump i Vita huset.
USA:s vicepresident Mike Pence lyssnar på president Donald Trump i Vita huset.

Valet 2020 är unikt

Presidentvalet 2020 liknar inget tidigare, av tre skäl: Trump, polariseringen och pandemin.

Donald Trump är en president som är helt olik sina företrädare och som inte spelar efter gängse spelregler. Han är en splittrande politiker som gärna tar till personangrepp och som har mycket lojala anhängare.

USA har under de senaste åren blivit allt mer polariserat, vilket färgar valrörelsen. Republikaner och demokrater har mycket låga tankar om varandra och båda sidor beklagar att hövligheten försvunnit ur politiken. 60 procent av amerikanerna anser att båda partierna blivit "för extrema", enligt en opinionsmätning från Pew Research Institute.

Valet sker mitt under en historisk viruspandemi som tagit nära 200 000 amerikaners liv och tvingat många att stanna hemma i månader. Det påverkar såväl landets som invånarnas ekonomi, väljarnas syn på samhället – inte minst den viktiga sjukförsäkringsfrågan – och deras vilja att rösta.

Alla tittar på Florida, Pennsylvania och Wisconsin

USA:s valsystem skiljer sig från många andra länders, då väljare i varje delstat röstar på elektorer som i sin tur utser presidenten. Totalt finns 538 elektorer och antalet i respektive delstat står i relation till folkmängden.

Eftersom vissa delstater är etablerade fästen för Demokraterna (Kalifornien och New York) eller Republikanerna (Kentucky och Alabama) avgörs valet i själva verket i ett antal så kallade vågmästardelstater, där det står och väger mellan republikansk och demokratisk majoritet. Det är där kandidaterna lägger krut på att övertyga väljare. Viktiga vågmästardelstater i år är främst: Florida (29 elektorer), Pennsylvania (20), North Carolina (15), Wisconsin (10), Ohio (18), Michigan (16) och Arizona (11).

Pandemin överskuggar allt

President Trump har fått kritik för sin hantering av covid-19; för att det tog för lång tid att få ut tester till delstaterna, för att sjukvården inte fått de resurser den behövt, för att han inte förmedlat saklig information och för sin ovilja att bära munskydd i det offentliga. Många blev arbetslösa när samhället stängde ner i våras, vilket kan urholka Trumps stöd i den viktiga väljargruppen vita arbetare. Politiskt spelar pandemin Joe Biden i händerna, han har inte varit sen att högljutt klandra Trump för att USA är det land som hittills har flest antal döda i covid-19 i världen.

Presidentens anhängare anser dock att han agerat kraftfullt och att ytterligare fyra år med Trump är ett måste för den ekonomiska återhämtningen.

Eftersom pandemin fortfarande pågår vill många amerikaner poströsta för att minska smittspridning på valdagen den 3 november – och detta har blivit en het potatis. Donald Trump har uttryckt stark kritik mot just poströstande, och utan att lägga fram bevis hävdar han att det innebär ökat valfusk. Kritikerna menar att han försöker underminera valprocessen i stort, för att lättare kunna bestrida valresultatet om han förlorar.

Synen på rasism och ekonomin kan avgöra

Parallellt med pandemin har USA skakats av protester mot rasism efter att den svarte mannen George Floyd i maj dog under ett brutalt polisingripande. Även detta speglas i valrörelsen.

Många demokrater anser att det är viktigt att ta itu med så kallad strukturell rasism och Joe Biden framställer sig som den som kan bygga broar mellan demonstranter, lokala ledare och polisväsendet. Han har fördömt de upplopp och den plundring som brutit ut i samband med vissa protester men också anklagat Donald Trump för att "sprida rasism".

Trump å sin sida hävdar att han är den som står för lag och ordning. Han skickar gärna nationalgardet till delstater där protester urartat i plundring och upplopp och utmålar Biden som svag. Trump har kallat demonstranter för "banditer" och sagt att han aldrig kommer att tillåta att "arga folkmassor" river ner statyer (han syftar på monument över gamla sydstatsföreträdare som många i dag förknippar med segregation och rasism).

Andra brännande valfrågor är ekonomin och jobbskapandet, i ljuset av coronapandemin. Domartillsättningar i federala domstolar är fortsatt avgörande för många moralkonservativa väljare som är emot abort och samkönade äktenskap och som är nöjda med att Trump hittills tillsatt så många konservativa domare. Utrikespolitiken och klimatfrågan lyser med sin frånvaro i valrörelsen – än så länge.

Tv-debatterna är extra viktiga i år

Ett "vanligt" valår hade Trump och Biden och deras vicepresidentkandidater Mike Pence och Kamala Harris åkt kors och tvärs över USA och drivit kampanj. På grund av coronaviruset tvingas de vara mer selektiva. Det lär bli kampanjmöten med färre deltagare, digitala aktiviteter och fokus på de så kallade vågmästardelstaterna ovan.

Eftersom färre människor har möjlighet att se presidentkandidaterna i verkligheten blir de tre tv-sända debatterna mellan dem extra viktiga. De hålls den 29 september (i Cleveland i Ohio), den 15 oktober (i Miami i Florida) och den 22 oktober (i Nashville i Tennessee). Pence och Harris debatterar en gång, den 7 oktober i Salt Lake City i Utah.

Valdagen den 3 november är inte enbart vikt för presidentvalet. Då hålls även val till senaten, representanthuset samt otaliga folkomröstningar och val på delstatsnivå samt till lokala församlingar.

Entusiasm för att rösta bort Trump

Stödet för Donald Trump har legat stadigt på omkring 43 procent under de senaste åren, enligt Real Clear Politics sammanställning. Det betyder att presidenten har lojala anhängare som inte låter sig rubbas när de stormar. Men det är också ganska låga siffror för en president som vill bli omvald. Under sin tid i Vita huset har Trump inte försökt vidga sin bas, inte direkt sträckt ut handen till nya väljargrupper. Trump anses starkare i frågor som rör ekonomi, 49 procent tycker att han gör ett bra jobb där, medan 40 procent gör tumme upp för hans insatser mot coronaviruset.

Joe Biden är långt ifrån den mest populäre kandidat som Demokraterna fört fram. Många av partiets väjare är tveksamma till honom, men de är desto mer entusiastiska över att rösta bort Donald Trump och det gynnar Biden. Dessutom är splittringen i partiet mindre än för fyra år sedan, då många besvikna Bernie Sanders-anhängare lät bli att rösta på Hillary Clinton (som vann kandidaturen över Sanders). I nuläget vill 50,5 procent av amerikanerna se Biden som president medan 43 procent stödjer Trump. Biden leder även i de flesta vågmästardelstaterna, men på många håll är marginalen liten.

Valnatten kan bli en valvecka – eller valmånad

Det kan bli så att ingen håller segertal på valnatten. Tankesmedjan Brookings har uppskattat att minst hälften av alla röster i presidentvalet kommer vara post- eller förtidsröster, andra bedömare talar om uppemot 80 procent. Huruvida dessa ska räknas om de är poststämplade på valdagen men kommer in senare är nu föremål för otaliga diskussioner och hundratals tvister i domstol, eftersom alla 50 delstater har sina egna vallagar.

Det kan bli så att en kandidat vinner mycket övertygande och kan utropa sig till segrare redan på valnatten. Men det är mer troligt att rösträkningen drar ut på tiden och den kan också resultera i omräkningar och stämningar i vissa delstater, enligt experter TT talat med. Demokraten Hillary Clinton, som förlorade mot Donald Trump 2016, har gett Joe Biden rådet att inte under några omständigheter erkänna sig besegrad under valnatten.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons