A-
A+

Slopar regeln – stjärnan kan ändå stoppas

Caster Semenya springer numera 5 000 meter eftersom hon stoppas på sin bästa distans 800 meter. Arkivbild.
Caster Semenya springer numera 5 000 meter eftersom hon stoppas på sin bästa distans 800 meter. Arkivbild.
OlympisktTT

Kvinnliga idrottare ska inte längre behöva sänka sina testosteronnivåer för att få tävla på OS, vilket öppnar upp för transatleter och hyperandrogena.

Men Caster Semenya kan ändå stoppas.

Annons

Annons

Internationella olympiska kommittén, IOK, har lagt fram ett förslag på ett ramverk om rättvisa, inkludering och ickediskriminering gällande könsidentitet och könsavvikelser. IOK vill ta bort regeln om en maxnivå av det manliga könshormonet testosteron för att få tävla som kvinna.

Det skulle innebära att transatleter och hyperandrogena (kvinnor med en överproduktion av androgener) får tävla i damklasser i OS.

Det finns dock ett förbehåll. IOK anser att varje idrott ska bestämma reglerna för vilka som får delta, vilket kan utesluta transpersoner och hyperandrogena i damklasser för att få rättvisa tävlingar, skriver IOK.

Friidrottens regel kvar

Den sydafrikanska löparstjärnan Caster Semenya, som har två VM-guld och ett OS-guld på 800 meter, har genom Internationella friidrottsförbundets (WA) regler stoppats från att springa sin distans på grund av att hon är hyperandrogen. Enligt WA får inte kvinnor med för höga halter av testosteron springa distanser mellan 400 meter och en engelsk mil (1 609 meter). Och enligt The Guardian tänker inte WA ändra sina regler.

Vad vi nu säger att är att man inte alls behöver använda testosteron (som begränsning). Vi ger en vägledning, och den är ingen absolut regel. Så vi kan inte säga att någon idrotts regler, som Internationella friidrottsförbundets, är fel, säger Richard Budgett, medicinskt ansvarig i IOK, till The Guardian.

Annons

Annons

Vetenskapliga bevis

De måste göra det rätta för sin idrott och det här ramverket kan ge dem en process att använda för att tänka på inkludering och för att se vad som ger oproportionerlig fördel.

Den olympiska rörelsen vill att idrotternas beslut i frågan ska baseras på beprövad vetenskap. Om transatleter och hyperandrogena ska stoppas från tävlande i damklasserna ska de vetenskapliga bevisen visa på oproportionerliga tävlingsfördelar och/eller oundviklig risk för idrottarens säkerhet.

Finns nackdelar

Joanna Harper, som arbetar med just transpersoners idrottsprestationer vid Loughboroughs universitet, säger till The Guardian att hon välkomnar IOK:s ambitioner om inkludering, men att det också finns nackdelar i IOK:s ramverk.

Transkvinnor är i allmänhet längre, större och starkare än kvinnor i allmänhet vilket ger fördelar i många sporter. Det är också orimligt att be idrottsförbunden att basera sina restriktioner på berövad vetenskap. Sådan vetenskap tar många år, kanske tiotals år att ta fram, säger Harper, som själv är en transkvinna som tävlar i idrott.

Tanken är att IOK:s ramverk ska införas efter OS i Peking i februari.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.