Slut på striden om EU-budget

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel kan glädjas över en uppgörelse om EU:s långtidsbudget. Arkivfoto.
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel kan glädjas över en uppgörelse om EU:s långtidsbudget. Arkivfoto.
EUTT:s korrespondent

"Historiskt och en stor framgång", säger statsminister Stefan Löfven sedan EU-länderna enats om nästa långtidsbudget.

Åsikterna går isär om vem som fått offra mest i kampen mot Ungern och Polen.

Annons

Annons

Annons

Annons

Statsminister Stefan Löfven träffar pressen inför torsdagens eu-toppmöte i Bryssel.
Statsminister Stefan Löfven träffar pressen inför torsdagens eu-toppmöte i Bryssel.

Med bara tre veckor kvar till årsskiftet lever hoppet i EU om att äntligen kunna sjösätta nästa långtidsbudget för åren 2021–27 och samtidigt dra igång unionens stora coronastöd.

"Nu kan vi inleda implementeringen och bygga upp våra ekonomier igen. Vårt unika återhämtningspaket kommer att driva vår gröna och digitala övergång", skriver EU:s permanente rådsordförande Charles Michel på Twitter sedan överenskommelsen blivit klar vid 19-tiden på torsdagskvällen.

"Europa går framåt! 1,8 biljoner euro för att sätta kraft bakom vår återhämtning", twittras i sin tur från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

"Stor framgång"

Uppgörelsen kommer sedan Ungern och Polen i flera veckor viftat med sitt veto, i protest mot de villkor som ska se till att alla medlemsländer följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

En kompromiss som arbetats fram av ministerrådets ordförandeland Tyskland har dock accepterats av samtliga medlemsländer.

I Sverige sade riksdagens EU-nämnd ja redan vid ett extrainkallat telefonmöte på torsdagsmorgonen.

Statsminister Stefan Löfven (S) är nöjd.

"För första gången sedan EU bildades görs nu en koppling mellan rättsstatens principer och utbetalning av pengar – det är historiskt och en stor framgång för Sverige som har drivit på för detta under flera år", skriver Löfven i en sms-kommentar till TT inifrån toppmötet.

Annons

Annons

"Texten gäller"

Den kompromiss som nåtts – som statsministern bara vill kalla ett förtydligande – handlar bland annat om att ett utlåtande från EU:s domstol ska sökas, innan de nya rättsstatsreglerna börjar gälla. Därmed kommer införandet att dra ut på tiden, vilket tolkats som en eftergift till de två vetohotande länderna, som båda har parlamentsval de närmaste åren.

Polen har redan meddelat att man kommer att ta de nya reglerna till domstol för att pröva om de är förenliga med EU:s grundlagar.

Löfven betonar ändå att det inte blir någon ändring av de regler som Ungern och Polen så hårt motsatt sig.

Den texten gäller. Den har inte ändrats i sitt syfte. Där har Polen och Ungern fått acceptera den här texten som parlamentet och ministerrådet har kommit överens om, sade Löfven vid en pressträff med svenska journalister inför toppmötets start.

Medborgarkritik

Att Ungerns regering försöker utropa den kompromiss som tagits fram som en seger tar han relativt lätt på.

Det är väl vad man kan förvänta sig. Hur man sköter sina inrikespolitiska valrörelser och debatter det får var och en bestämma, sade Löfven i Bryssel.

Oktawiusz Chrzanowski från polska medborgargruppen Akcja Demokracja är dock kritisk.

"Europa får inte ge efter: det är deras ansvar att inte låta autokraterna splittra, försvaga och slutligen montera ned Polen och det europeiska projektet", skriver Chrzanowski i ett uttalande.

Vad säger parlamentet?

För att säkra ett definitivt ja behöver uppgörelsen även få stöd av EU-parlamentet, som väntas rösta om budgeten nästa vecka.

Hittills säger åtminstone de två största partigrupperna ja.

"En stor framgång som förändrar spelplanen för hur EU kan skydda rättsstaten", skriver konservativa EPP:s gruppledare, tyske Manfred Weber, på Twitter.

"Goda nyheter från toppmötet. Nu kan parlamentet rösta om nästa EU-budget och rättsstatsreglerna, som är oförändrade", konstaterar i sin tur spanska Iratxe García Perez, gruppledare för socialdemokratiska S&D, på samma forum.

Klimat och Turkiet

Andra frågor på EU-ledarnas toppmöte är en klimatdiskussion om nya utsläppsmål till 2030. Enligt en EU-källa finns ett "brett stöd" för det föreslagna målet om att minska utsläppen till år 2030 med minst 55 procent jämfört med 1990. Fortfarande vid 22-tiden hade dock inte klimatdiskussionen ännu avslutats.

Stats- och regeringscheferna har samtidigt gått igenom sina relationer till USA och återigen förlängt sina sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i östra Ukraina.

På toppmötesagendan står även frågan om utökade sanktioner mot Turkiet, bland annat för det kritiserade letandet efter olja och gas utanför Cypern.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons