Snart ett år med viruset – här är lärdomarna

Dödligheten bland sjukhusvårdade med covid-19 har minskat kraftigt sedan pandemins början. Arkivbild.
Dödligheten bland sjukhusvårdade med covid-19 har minskat kraftigt sedan pandemins början. Arkivbild.
CoronavirusetTT

Smittspridningen rusar i höjden och statsministern talar om mörkare tider. Men vi har lärt oss mycket sedan i våras.

Det är både nedslående nya kunskaper och ljusglimtar i coronamörkret.

Vi har lärt oss otroligt mycket, men inte tillräckligt, säger smittskyddsläkare Lisa Labbé Sandelin i Kalmar.

Annons

www.krisinformation.se

Annons

www.krisinformation.se
  • Dödligheten minskar

Vi börjar med det positiva – dödligheten bland dem som hamnar på sjukhus har minskat kraftigt i Sverige sedan pandemins början.

Mellan mars och juni minskade den från 24,7 till 13,3 procent bland sjukhusvårdade med covid-19, enligt en svensk registerstudie av dödsfall till och med 60 dagar efter diagnostillfället. Bland patienter på iva sjönk den från 36 till 20 procent.

  • Sjukvården förbättras

Den minskade dödligheten kan ha en koppling till att covidpatienterna får en bättre vård.

Vi har lärt oss att vi inte måste lägga kritiskt sjuka patienter i respirator direkt, säger Johan Tham, infektionsöverläkare på Skånes universitetssjukhus.

I stället får de syrgas i högflödesgrimma och kan vårdas i bukläge upp till 16 timmar om dygnet, för då ventileras lungorna bättre. Kritiskt sjuka får numera också höga doser blodförtunnande medel, för att förhindra proppbildning. I en senare fas ges även kortison för att dämpa inflammationsprocessen.

Den förbättrade testkapaciteten i samhället är också avgörande för sjukvården.

Det spelar roll att veta från start om en patient har covid-19. Då vet vi precis vad vi ska gå in med för resurser, säger Johan Tham.
  • Vacciner på gång

Mycket tyder på att vaccineringen mot covid-19 snart kan komma i gång. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyer sade i torsdags att två vacciner kan komma att godkännas av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) före årsskiftet, ”om allt fortskrider utan några problem”.

Sammanlagt pågår tolv fas 3-studier på olika håll i världen. Från ett par av dem har mycket lovande resultat redovisats – en skyddseffekt mot covid-19 på cirka 95 procent.

  • Bättre vårdhygien

För att få ner dödligheten måste de sköraste i samhället skyddas från smittan, det har stått klart från pandemins start. Att grundläggande hygienrutiner är på plats inom äldreomsorgen är A och O. Men det har de inte varit. Har det blivit bättre sedan i våras?

Absolut att det fungerar bättre nu, men jag tror inte alls att det är på plats riktigt överallt, säger Per-Åke Jarnheimer, hygienöverläkare i Region Kalmar.

Det kan låta enkelt att sprita händerna före och efter närkontakt och att använda handskar i rätt lägen.

Men att få det att flyta, att göra det här automatiskt och att ha det i ryggmärgen, det är inte helt enkelt, säger han.
  • Smittspårningen utvecklas

Smittspårningsarbetet har tagit stora kliv framåt under pandemins gång, enligt Lisa Labbé Sandelin. Det har centraliserats och strukturerats. Smittspårarna kan ställa bättre frågor, eftersom kunskapsläget förbättrats. Arbetsplatser och andra verksamheter där smittspridning skett får tydligare instruktioner om vad de ska göra för att minimera smittspridningen.

Men det handlar också om att smittspåra på ett smart sätt, eftersom resurserna inte är oändliga.

Vi jobbar fortfarande med att hitta den bästa avvägningen, hur vi kan hushålla med våra resurser så att vi gör så stor nytta som möjligt med smittspårningen, säger hon.
  • Friska kan bli sjuka igen

En nedslående lärdom är att den som redan haft covid-19 och blivit frisk kan bli sjuk igen. Folkhälsomyndigheten undersöker omkring 150 fall av återinsjuknande i corona, rapporterade DN nyligen. Virusets arvsmassa undersöks hos dessa personer för att utesluta att det rör sig om samma infektion som legat kvar.

Det är fortfarande väldigt få fall, men det förekommer, säger Lisa Labbé Sandelin.

Många frågetecken återstår kring dessa fall. Hur sjuk blir man en andra eller tredje eller fjärde gång och hur smittsam är man då? Svaren på dessa frågor är avgörande om man ska kunna sia om framtiden, konstaterar hon.

  • Symptomfria kan smitta
Det vi har lärt oss är att det även finns asymptomatisk smitta. Vi vet fortfarande inte exakt hur betydelsefull den är, men den bidrar definitivt till smittspridningen och det är därför det är så lömskt och svårt att komma åt detta, säger Lisa Labbé Sandelin.

Folkhälsomyndighetens bedömning är att denna grupp står för en liten andel av smittspridningen.

En fingervisning om hur många som är sjuka utan symptom gavs i en svensk studie som publicerades i  Infection Ecology & Epidemiology i augusti.

Av 1 005 personer som arbetar på äldreboenden i Stockholm hade 23 procent antikroppar mot viruset. Men av dem uppgav närmare hälften, 46,5 procent, att de inte hade haft några sjukdomssymptom, enligt studien.

  • När tar det slut?

Lisa Labbé Sandelin pekar på den mentala omställning vi är inne i. Från början hade vi korta tidshorisonter: påsken, sommaren, terminsstarten. Och nu tänker många: När vaccinet är här.

Men det är nog inte så enkelt. Det här kan vara med oss under väldigt lång tid och till slut kanske det blir som med säsongsinfluensan, att man vet att den kommer under vintersäsongen och då får vi förhålla oss till det, men vi kanske kan leva på ett annat sätt under sommaren. Man kanske måste vaccinera sig varje år, men det kanske blir en del av vardagen.

Hon tycker att vi får ställa in oss på att detta kommer att vara med oss under en lång tid.

Det kan komma covid-20, covid-21 och covid-22. Fast vi vet inte.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons