Stor utmaning väntar när Sverige ska leda OSSE

Utrikesminister Ann Linde kommer att hålla i OSSE:s ordförandeklubba under 2021. Arkivbild.
Utrikesminister Ann Linde kommer att hålla i OSSE:s ordförandeklubba under 2021. Arkivbild.
OSSETT

Världens största regionala säkerhetsorganisation slits mellan olika intressen när 57 länder måste enas om varje beslut. En svårighet – men också en styrka – menar utrikesminister Ann Linde när Sverige blir ordförande i OSSE.

Annons

Annons

Annons

Annons

Det var 26 år sedan sist. Med erfarenheterna från ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd färskt i minnet och svenska principer om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet högt på dagordningen kliver Sverige på nytt in som ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2021.

Sveriges säkerhet beror på hur säkerheten ser ut i andra länder, inte minst i vårt närområde, säger utrikesminister Ann Linde (S).
Det är viktigt att värna den europeiska säkerhetsordningen. Just nu utmanas den till exempel av Rysslands annektering av Krim, det som har hänt i Georgien och att vi har en militär konflikt i Nagorno-Karabakh.

Bred syn på säkerhet

OSSE tillkom för att mildra den militära spänningen mellan Öst- och Västeuropa och för att förebygga krig mellan de europeiska staterna. Organisationen jobbar med allt från att observera val och demokratiutveckling till att förebygga konflikter och hantera kriser.

Uppdraget bygger på en bred tolkning av säkerhetsbegreppet.

Att Sverige är ordförande innebär att vi kan driva att säkerhet inte bara handlar om militära frågor, utan också om demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och jämställdhet, vilket flera länder ifrågasätter, säger Linde.

Redan från start har OSSE varit offer för de deltagande ländernas olika förväntningar och intressen och organisationens betydelse har gradvis minskat med åren. En utmaning ligger i förhållningssättet till Ryssland, eftersom landet är en av deltagarna men också part i flera konflikter och inte är främmande för att obstruera.

Annons

Annons

Konsensusprincip

Linde konstaterar att det inte kommer att bli en lätt uppgift att leda OSSE.

Beslutsfattandet bygger på principen om konsensus – det vill säga alla måste vara överens för att beslut ska kunna fattas. Det räcker alltså med ett enda veto för att bromsa organisationen och försvåra processer och beslut, en utmaning för OSSE:s högsta beslutande organ att nå konkreta resultat.

Att det är en konsensusorganisation är den största svårigheten men också möjligheten, säger Linde.
Det är 57 länder som måste komma överens och de är ju inte bara från Europa, utan också från Centralasien och Ryssland, USA och Kanada. Kommer de väl överens blir ju resultatet så mycket starkare.

Förhandlingar väntar

Linde tar ett ministerrådsmöte i Albanien nyligen som exempel. Då kunde OSSE enas om att bekämpa organiserad brottslighet och även de länder varifrån brottslighet kommer till Sverige skrev under. Samtidigt blev det nej till två resolutioner om jämställdhet, frågor som Linde beskriver som självklara ur ett svenskt perspektiv.

Det är inte bara Ryssland som lägger in veto, utan flera andra länder gör det också. Det är ett enormt förhandlingsarbete som väntar, konstaterar utrikesministern.

TT: Vad hoppas Sverige rent konkret uppnå under ordförandeskapsåret?

Att få in fler kvinnor i OSSE:s missioner, få in många diskussioner med civilsamhället och kanske kunna ta några steg framåt i några av de svåra konflikterna.

TT: Hur ser du på OSSE:s relevans, med tanke på bland annat svårigheterna som konsensusprincipen innebär?

Varje vecka träffas alla länder för att ta upp när olika länder har brutit mot organisationens åtaganden och principer. Det ska man inte förminska, säger Linde.
OSSE har också tre institutioner som många säkert känner till. Den ena handlar om mänskliga rättigheter och valobservation, den andra om mediefrihet och den tredje om nationella minoriteters rättigheter. Det är alla viktiga frågor.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons