A-
A+

Stort polispådrag vid rättegång om släktbråk

Det var ett stort polispådrag utanför Lunds tingsrätt när rättegången inleddes om det stora bråket i Lund den 6 september. Bakgrunden till sammanstötningarna ska vara en konflikt mellan två släkter.
Det var ett stort polispådrag utanför Lunds tingsrätt när rättegången inleddes om det stora bråket i Lund den 6 september. Bakgrunden till sammanstötningarna ska vara en konflikt mellan två släkter.
BrottTT

En 17-åring knivhuggs i magen, andra blir sparkade och stampade på och en uteservering slås i spillror. Bakgrunden till sammanstötningarna i Lund den 6 september var en konflikt mellan två släkter. Men inför rättegångsstarten vill åklagaren inte använda ordet klanvåld.

Annons

Annons

Nu ställs tre personer inför rätta efter de våldsamma bråken i Lund den 6 september. Arkivbild.
Nu ställs tre personer inför rätta efter de våldsamma bråken i Lund den 6 september. Arkivbild.
Kammaråklagare Mathias Larsson.
Kammaråklagare Mathias Larsson.
Jag instämmer inte i det, men jag säger inte att det är fel heller. Jag använder mig inte av begreppet, säger åklagare Mathias Larsson till TT.

Det gör däremot Per Brinkemo, journalist och författare till två böcker om klaner. Han pekar på att de två släkter som var inblandade i bråken i Lund båda funnits med i polisens lista över släktbaserade kriminella nätverk i Sverige. Det var släkterna på denna lista som dåvarande biträdande rikspolischefen Mats Löfving syftade på när han förra året lyfte diskussionen om klaner i Sverige.

I den rättegång som hålls i Lunds tingsrätt under två dagar står en 21-åring åtalad för mordförsök och hans 19-årige bror för skyddande av brottsling. Samtidigt är en 24-åring från den andra släkten åtalad för grovt vapenbrott.

När förhandlingarna inleddes under torsdagen var kravallstaket uppsatta utanför tingsrätten och det var ett stort antal poliser på plats, även hundpatruller och ridande poliser.

Misshandel vid busshållplats

Polisförhören ger en samstämmig bild av att det började med att en man blev misshandlad på en busshållplats i östra Lund den 6 september.

Enligt uppgift från en av den misshandlades släktingar hade han blivit hotad några veckor tidigare, men då vänt sig till äldre personer i sin släkt, som i sin tur kontaktat företrädare för den andra släkten och fått löfte om att det inte skulle hända något.

Uppgiften om att mannen ändå blivit attackerad spreds snabbt till hans släktingar. Ett stort antal personer, enligt vittnen ett 20-tal, begav sig till en restaurang vid Lunds central, där personer i den andra släkten arbetar.

Här inträffade de händelser som nu ska tas upp i rättegången – och sedan fortsatte de våldsamma bråken utanför Skånes universitetssjukhus i Lund. Enligt polisen var totalt ett 50-tal personer inblandade. Åtta skadades så att de behövde sjukhusvård.

Annons

Annons

"Kanske de stora vet"

I polisförhören vill ingen berätta om bakgrunden till konflikten, men flera säger att de båda släkterna efteråt har kommit överens. En ung person som tillfrågas av polisen om bakgrunden säger till exempel:

Nej, kanske de stora vet, men inte jag.

Polisen ber honom att utveckla vilka "de stora" är.

De som är äldst i familjen.

En annan person berättar för polisen att släkterna nu kommit överens och får då frågan om på vilket sätt.

Bara att vi ska hålla oss från varandra. Skulle det vara något så ringer man de äldre, svarar han.

"Klanens juridik"

Per Brinkemo ser detta som ett uttryck för det han kallar klanjuridik.

Det är typiskt att man har äldre auktoriteter som sitter ner med båda parter och ofta med medlare. Det här är klanens juridik som inte är som vår straffrätt, utan det är en försoningsteknik, säger han.

En vecka efter bråket i Lund hävdade en person som sade sig ha agerat medlare att fred nu rådde mellan parterna. Till Kvällsposten sade mannen också att båda sidor i konflikten ville be allmänheten och sjukvårdspersonalen om ursäkt.

Hur det gick till just i det här fallet är oklart, men enligt Brinkemo är pengar ofta en del av lösningen.

Det är ett kompenserande system, så förövaren, inte han personligen utan hans kollektiv, betalar blodspengar för att ”reglera skulden”.

Parallell rättsskipning

Per Brinkemo ser stora problem med den här sortens parallell rättsskipning.

Det här är konkurrerande system som riskerar att urgröpa rättsstaten.

Den svenska rättsstaten konkurrerar med ett annat system, som kan fungera mycket snabbare, eftersom det inte krävs bevis för vilken individ som är ansvarig, då det ses som en kollektiv skuld. Människor som skolats in i den här typen av konfliktlösning saknar tillit till den svenska rättsapparaten, bland annat för att den är långsammare.

Alla är rädda innan den här skulden är reglerad. Det är ett kollektivistiskt tänkande. Det är många som kan vara måltavla för en hämndaktion innan skulden är reglerad, säger Per Brinkemo.

Fokuserar på individer

För åklagare Mathias Larsson är det inte släkter som är i fokus, utan individer.

Han konstaterar att ingen vill säga något om bakgrunden till konflikten, men det är inte det viktiga i brottsutredningen utan att klarlägga exakt vad som hände på platsen.

TT: Hur ser du på risken för nya bråk i samband med rättegången?

Det vet vi inte, men det är något vi har med oss. Tingsrätten, polisen och vi är införstådda med att det finns sådana risker, så det har vi med i beräkningen, absolut.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.