A-
A+

Studenter behövs i vården – fribeloppet slopas

Utbildningsminister Anna Ekström (S) och Anders Söderholm, generaldirektör för Universitetskanslersämbetet (UKÄ), vid tisdagens pressträff.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) och Anders Söderholm, generaldirektör för Universitetskanslersämbetet (UKÄ), vid tisdagens pressträff.
CoronavirusetTT

Regeringen slopar fribeloppet för alla studenter med studiemedel denna vårtermin.

Syftet är att fler studenter ska kunna gå in och jobba i exempelvis vården, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Annons

Annons

Fribeloppet för studiemedelstagare slopas vårterminen 2022. Detta görs mot bakgrund av den rekordhöga smittspridningen och syftet är att studenter ska kunna gå in och avlasta vården och annan samhällsviktig verksamhet utan att studiemedlet krymper. Alla studenter, oavsett var de arbetar, omfattas.

Men det finns ännu inga skattningar på i vilken grad studenterna med sina extrajobb har hjälpt och kan hjälpa upp den ansträngda situationen i vården, konstaterar Anna Ekström.

Det vi vet är att vårdgivare vittnat om att studenter som gått in och avlastat under väldigt hårt belastade tider har varit en mycket stor hjälp, och ibland helt avgörande.

Skulle återinföras

Fribeloppet har varit slopat tidigare under pandemin, men tanken var att det skulle återinföras från och med denna vårtermin. Nu ändras alltså det beslutet.

Detta innebär att den studerande kan ha inkomster över 93 000 kronor per kalenderhalvår (vid 20 veckors heltidsstudier) och ändå få studiemedel med fullt belopp. I vanliga fall reduceras studiemedlet – både bidrag och lån – om inkomsten överstiger denna fribeloppsgräns.

Annons

Annons

Distans på deltid

Vårterminen inleds med ytterligare en förändring. De skärpta rekommendationerna som aviserades den 10 januari innebär att lärosätena återgår till viss undervisning på distans.

Det är en nödvändig, men beklaglig åtgärd, säger Anna Ekström och betonar att undervisning på distans inte ska gälla som en heltidsåtgärd.
En av de lärdomar jag bär med mig är att utbildning är som bäst när den bedrivs på plats.

Men varför distansundervisning endast till viss del, när smittspridningen ser ut som den gör? Anställda ska ju så långt möjligt arbeta hemma.

Vi är inne på det tredje året i pandemin och vi har stora grupper studenter som tagit ett mycket stort ansvar och fått lägga stor del av sin universitets- eller högskoletid tid på distansstudier och distansexamination. När vi väger negativa konsekvenser mot varandra är bedömningen att vi ska hålla så öppet som vi kan. Men med denna smittspridning måste vi vara beredda på att agera snabbt, och vi följer utvecklingen oerhört noga, säger Anna Ekström.

Tentor på plats

När tentamensperioden nu börjar har oroliga röster höjts för smittrisken då många studenter samlas för att skriva på samma plats.

Lärosätena har däremot gjort bedömningen att tentamen- och examinationstillfällena ska kunna genomföras på ett smittsäkert sätt, även om de sker på plats.

Till saken hör att fusket ökade markant under pandemins första termin, våren 2020. Lärosätenas förklaring var övergången till digitala tentor och hemtentor. Men fuskrisken har inte varit en faktor i bedömningen nu när salstentor ska vara huvudalternativet.

Det är Folkhälsomyndighetens rekommendationer som säger att verksamheten ska bedrivas på plats och använda distans som ett sätt att glesa ut. UKÄ har inte varit delaktig i att utforma rekommendationerna, säger Anders Söderholm, generaldirektör för Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

När det gäller extra tillfällen att skriva en tenta är det upp till varje lärosäte. Normalt har studenterna två möjligheter i direkt anslutning till avslutad kurs: tenta och omtenta. Detta gäller även nu, trots den stora smittspridningen.

Sedan har varje lärosäte möjlighet att ordna ytterligare ett tillfälle, om stora grupper studenter på grund av klusterutbrott missar de två ordinarie tentatillfällena. Men det normala är att man ska klara detta på två tillfällen, säger Anders Söderholm.

Lärosätena kan också välja att hålla digital tenta.

Om smittskyddsläget är sådant att det inte är möjligt att genomföra tentamen på plats finns förstås möjlighet att digitalisera tentamenstillfället, säger Anders Söderholm.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.