A-
A+

Svagt stöd till skolor med låga resultat

Skolor med låga elevresultat behöver ägarens stöd men det uteblir i många fall, enligt Skolinspektionen. Arkivbild.
Skolor med låga elevresultat behöver ägarens stöd men det uteblir i många fall, enligt Skolinspektionen. Arkivbild.
UtbildningTT

Skolor som under många år haft elever med svaga betyg får inte tillräckligt stöd av sin huvudman för att kunna åstadkomma en förändring. En orsak är att skolorna tvingats spara.

Annons

Annons

Det är Skolinspektionens bild efter att ha granskats 28 skolor med långvarigt låga kunskapsresultat.

Ska man kunna vända dessa skolor är det oerhört viktigt att det blir starka och kraftfulla satsningar, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.

Enligt granskningen är det långt ifrån självklart att skolans ytterst ansvariga – kommunen eller friskoleägaren – sätter in skräddarsydda insatser för att åstadkomma en förbättring.

En tredjedel av huvudmännen har varken nu, eller någon gång under den tioårsperiod som granskats, genomfört riktade insatser.

Punktinsatser

TT: Betyder detta att huvudmännen inte gör sitt jobb?

De gör en hel del, men det har blivit punktinsatser. Ska man vända skolor med svaga resultat måste man ha ett långsiktigt perspektiv, säger Helén Ängmo.

I rapporten framgår att rektor och lärare på skolan själva får försöka åstadkomma en förändring.

Men skolorna brottas ofta med hög personalomsättning bland lärare och rektorer, vilket inte skapar någon kontinuitet.

Det är mycket hög rektorsomsättning på några av skolorna och hög omsättning på flera andra. Och vi vet att skolutvecklingsarbetet tappar fart när rektorer slutar, säger Helén Ängmo.

Att rektorer lämnar skolorna kan sannolikt förklaras med hög arbetsbelastning. Inte minst arbetet med att rekrytera lärare tar kraft och tid.

Vi vet att det är en lägre andel behöriga lärare på dessa skolor. Då kan man behöva centralt stöd, hjälp att profilera skolan eller fler förstalärartjänster, säger Helén Ängmo.

Dessutom kan rektorer få sparkrav att hantera. I granskningen ges exempel på att rektorer varit tvungna att göra personalnedskärningar på grund av tidigare budgetunderskott.

Annons

Annons

Inte ända fram

En del av huvudmännen i granskningen har omorganiserat för att få mer heterogena elevgrupper, exempelvis genom att slå samman skolor

Men det är ju inte säkert att en skola gynnas bäst av en organisatorisk åtgärd. Det har i alla fall inte hjälpt ända fram för att vända resultaten, säger Ängmo.

Skolinspektionen ser dock att flera av de granskade huvudmännen förbättrat arbetet under de senaste tre-fyra åren. Det kan bland annat handla om att rektorer har handplockats utifrån skolans behov.

I granskningen har 28 skolor hos 18 huvudmän ingått. Skolorna har valts ut på basis av att de har en lägre andel elever med godkända betyg i årskurs 9, jämfört med andra skolor, under åren 2010–2019.

I granskningen finns exempel på skolor med en årlig elevomsättning på 25 procent och 94 procent elever med annat modersmål än svenska.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!