A-
A+

"Svårare att få fram den svenska rösten"

Hur kommer ett svenskt Natomedlemskap påverka Sveriges röst i världen? Arkivbild.
Hur kommer ett svenskt Natomedlemskap påverka Sveriges röst i världen? Arkivbild.
PolitikTT

Den svenska alliansfriheten har lyfts fram som en styrka och förutsättning för Sveriges självständiga röst i världen. Frågan är vad som händer med den om vi blir medlemmar i Nato.

Vi kommer ännu mer att betraktas som en väststat bland andra, säger statsvetaren Ann-Marie Ekengren, expert på svensk utrikespolitik.

Annons

Annons

Svenskt medlemskap i Nato har potential att påverka Sveriges möjligheter att föra en självständig utrikespolitik, tror Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Svenskt medlemskap i Nato har potential att påverka Sveriges möjligheter att föra en självständig utrikespolitik, tror Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
De tidigare utrikesministrarna Margot Wallström (S) och Carl Bildt (M) (här med EU:s tidigare ordförande Jose Manuel Barroso) är inte särskilt oroliga för att ett Natomedlemskap ska begränsa svensk utrikespolitik. Arkivbild
De tidigare utrikesministrarna Margot Wallström (S) och Carl Bildt (M) (här med EU:s tidigare ordförande Jose Manuel Barroso) är inte särskilt oroliga för att ett Natomedlemskap ska begränsa svensk utrikespolitik. Arkivbild

Till den svenska självbilden hör att vi haft en självständig röst i världen.

Den svenska utrikespolitiken har varit internationalistisk och stundtals aktivistisk med fokus på folkrätt, nedrustning, demokrati och mänskliga rättigheter och inte sällan med kritik mot stormakters övergrepp mot dessa värden.

Speciellt för Socialdemokraterna är självbilden att Sverige är världsbäst på ståndaktig utrikespolitik där Olof Palme varit ledstjärnan med Sydafrika, Vietnam och Chile som stolta exempel.

Frågan är hur detta kommer att påverkas av ett Natomedlemskap.

Nära samarbete

Jag tror att det absolut skulle kunna påverka svensk utrikespolitik. Om vi blir medlemmar i Nato förändras grundvalarna för säkerhetspolitiken principiellt. Sedan kanske det praktiskt inte innebär så stor förändring, eftersom vi sedan länge har haft ett nära samarbete med Nato, säger Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Som alliansfri stat har vi varit mer autonoma och kunnat fatta mer självständiga beslut, men vi har också varit mer ensamma. Om vi blir medlemmar, så går den svenska utrikespolitiken från flexibilitet till mer förutsägbarhet.

Men hur stor förändringen blir kommer också att bero på den säkerhetspolitiska situationen, framhåller Ekengren.

Om det blir avspänning och säkerhetspolitiken inte står överst på dagordningen, så blir det lättare att fokusera på andra frågor, men annars så tror jag att det blir svårare att få fram den svenska rösten, säger hon.

Annons

Annons

Mer samordning

Den tidigare utrikesministern Margot Wallström (S), som numera lutar åt ett Natomedlemskap, är inte direkt orolig för att det kommer påverka svensk utrikespolitik

Vi måste se till att det inte gör det, i alla fall så lite som möjligt. Vi måste bestämma oss för att fortsätta ha en egen utrikespolitik. Sedan handlar det mycket om hur Nato utvecklas. Handlar det om demokratin i världen blir det spännande att se hur Nato agerar, men blir det mer fokus på militär och vapenkontroll, då blir det mer samordning i Natokretsen.
Men jag hoppas verkligen att vi ska fortsätta upprätthålla försvaret för folkrätten och internationella regler och demokrati, det vore ju förfärligt annars.

Den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt (M) tror inte att ett medlemskap begränsar den svenska utrikespolitiken.

Nej, knappast. Se på andra länder i Nato. EU har ju större betydelse i detta sammanhang, eftersom EU har en betydligt bredare ambition vad gäller utrikes- och säkerhetspolitik, säger han.
Alliansfriheten övergavs ju faktiskt när vi gick med i EU som är en politisk allians med gemensam utrikes- och säkerhetspolitik även om det har tagit tid innan detta faktum sjunkit in hos åtskilliga.

Vänliga påminnelser

Margot Wallström medger att Sveriges arbete för kärnvapennedrustning inte underlättas med ett Natomedlemskap. Redan vårt samarbete med USA och Nato har visat det. Wallströms vilja att ratificera konventionen om förbud mot kärnvapen stötte på patrull efter "vänliga påminnelser" från USA om det olämpliga i det.

Sedan handlar det ju mycket om USA:s roll. Kommer Trump tillbaka innebär det en kris för Nato. Man kan ju inte ha en galen lögnare som ledare för Nato, säger Wallström.

Det brukar hänvisas till att Norge, som har varit medlem i Nato sedan 1949, ändå kunnat ha en självständig roll i utrikespolitiken, bland annat som medlare i internationella konflikter.

Styr handlingsval

Natomedlemskapet har inte inneburit några allvarliga begränsningar av norsk utrikespolitik. Men det har varit en underliggande premiss för all norsk utrikespolitik, den grundläggande förutsättningen, säger Halvard Leira, utrikespolitisk expert på Norges utrikespolitiska institut.
Norskt Natomedlemskap påverkar hur vi tänker och vilka handlingsval vi har, det vore naivt att tro att det inte spelar någon roll, men det är samtidigt fel att säga att politiken hade varit så mycket annorlunda om vi inte varit medlemmar.

Frågan är om Sverige även som Natomedlem kommer att kunna kritisera till exempel USA eller Turkiet.

Jag tror att man kanske kommer att framföra synpunkter men då i mer interna sammanhang. Vi kommer att få ett starkt nordiskt block som kan påverka Nato men det blir nog ett mer internt diplomatiskt arbete och att man tonar ned det utåtriktade, säger Ann-Marie Ekengren.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.