A-
A+

Svensk obligationsmarknad på väg att strypas

Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm noterar att stigande räntor har förvärrat likviditetsproblemen på den svenska marknaden för statsobligationer.
Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm noterar att stigande räntor har förvärrat likviditetsproblemen på den svenska marknaden för statsobligationer.
EkonomiTT

Högre räntor, den svenska statens begränsade lånebehov och Riksbankens stödköp stryper omsättningen på den svenska obligationsmarknaden.

Problemet har varit känt en tid, men har förvärrats i år, enligt riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Annons

Annons

Det har varit lite mer tydliga problem nu under den här perioden när räntorna har gått upp. Det skapar funktionalitetsproblem i den delen av den finansiella sektorn, säger hon på en presskonferens efter ett möte med Finansiella stabilitetsrådet.

Kan skrämmas bort

Den dåliga likviditeten innebär i korthet att det är svårt att i alla lägen kunna köpa eller sälja svenska statsobligationer. Risken för att detta ska skapa finansiell instabilitet är liten, enligt Ekholm. Hon ser inte heller att problemet – som alltså gäller andrahandsmarknaden för statspapper – påverkar statens förmåga att finansiera sig med lån.

Men om det blir problem är det viktigt att ha en väl fungerande obligationsmarknad i sin egen valuta, säger hon.

SEB-ekonomen Olle Holmgren bekräftar att problemet med dålig likviditet på obligationsmarknaden har förvärrats i år.

Det pressar priserna på ett sätt som kanske inte är helt sunt, säger han.

På sikt kan det skrämma bort investerare från obligationsmarknaden, varnar Holmgren.

Det kan bli problem om stora aktörer drar sig ur den svenska marknaden, om man behöver låna mer pengar, säger han.

Finansiella stabilitetsrådet – där Karolina Ekholm finns med tillsammans med finansmarknadsminister Max Elger (S), riksbankschefen Stefan Ingves och Finansinspektionens (FI) generaldirektör Erik Thedéen – har nu enats om att problemet måste kartläggas.

Annons

Annons

Stödköp en faktor

Bland annat ska kopplingen mellan marknaden för svenska statsobligationer och andra delar av räntemarknaden studeras, enligt Ekholm. Dessutom ska myndigheterna försöka hitta sätt att "förbättra funktionaliteten i den här delen av den finansiella sektorn".

Det är flera olika faktorer som har lett till den situation som vi ser. Riksbankens tillgångsköp är ju en faktor. En annan är att vi inte har något stort lånebehov. Våra emissioner handlar ju företrädesvis om att refinansiera utestående lån, för statsbudgeten går ju för det mesta plus, säger Ekholm.
Vi har begränsningar på utbudssidan och på efterfrågesidan har vi en stor köpare (Riksbanken), som typiskt köper och behåller till förfall, tillägger hon.

Omsättningen av statsobligationer påverkas också av dålig lönsamhet hos återförsäljare, vilket hänger samman med bankregleringar och bankernas affärsmodeller, enligt Ekholm.

Ibland finns det målkonflikter. Men alla vi fyra som står här har ett gemensamt intresse av att ha en väl fungerande räntemarknad i svenska kronor, säger hon.

Finansmarknadsminister Max Elger (S) beskriver samtidigt den finansiella stabiliteten i Sverige som god.

Men vi ser högre risker och har därför hög beredskap, säger han.

Krig och inflation

Han pekar ut två orosmoln: Ukrainakriget med sanktioner och snabbt stigande inflation och räntor.

Enligt FI-chefen Erik Thedéen ska svenska hushåll nu räkna med att räntan på rörliga bolån kan lyfta från cirka 1,5 procent till drygt 4 procent. Det innebär en kraftig ökning av räntekostnaderna.

När det gäller kommersiella fastighetsbolag noterar han att driftsnettot i sektorn har fallit från cirka 10 till cirka 6 procent.

Det innebär att går räntan upp över 6 procent är det många fastighetsbolag som helt enkelt inte har tillräckligt med vinst för att klara räntebetalningarna, säger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.