A-
A+

Svenskhoppet gick upp i vikt för att nå OS-drömmen

Anna Bernholm under landslagsträning på Bosön utanför Stockholm.
Anna Bernholm under landslagsträning på Bosön utanför Stockholm.
JudoTT

Efter OS-missen 2016 gjorde Anna Bernholm det ovanliga valet – att gå upp en viktklass.

Om jag skulle satsa på ett OS till ville jag inte fortsätta att banta ner mig.

Med en tuff uppladdning och en svår knäskada i bagaget är hon nu ett svenskt medaljhopp i Tokyo.

Annons

Annons

Anna Bernholm tar på det speciella skydd som hon bär under träning för sitt avslitna korsband.
Anna Bernholm tar på det speciella skydd som hon bär under träning för sitt avslitna korsband.

Att kvinnliga judospelare går upp en viktklass är ovanligt. För Bernholm blev det rätt val att lämna 63 kilo för 70.

Jag hade tre-fyra kilo att gå ner inför varje tävling och det tog bort lite av träningsglädjen för mig, det blev för jobbigt att banta ner sig inför tävlingarna, säger hon.
Jag ville inför en ny OS-satsning slippa den biten så min plan var att testa att gå upp i 70 och se hur det kändes och se hur det gick i tävlingarna.

Hon säger att det kändes rätt direkt.

Redan i första tävlingen kände jag skillnad, jag orkade mer, hade mer energi på tävlingen och det var ett tecken på att det var rätt val.

Korsbandet är av

Bernholm kom trea i Europeiska spelen 2019, som också räknades som EM och kom femma på VM samma år. På hösten 2019 var hon rankad tvåa i världen och blev uttagen till OS i Tokyo.

I februari 2020 förändrades OS-satsningen. Inte beroende på coronaviruset, som senare flyttade fram OS ett år, utan på grund av ett skadat korsband i knät. Det beslutades att hon inte skulle opereras och i november var olyckan framme igen. På ett träningsläger gick korsbandet av helt.

30-åringen har kunnat fortsätta OS-satsningen, med hjälp av tejp och knäskydd.

Det känns bra nu, jag kan träna på bra, även om det finns med i tankarna, säger hon om knäskadan.

Hon var beredd på att inte kunna gå en enda tävling före OS, men i maj beslutade hon sig för att ändå åka till Kazan och grand slam-tävlingen där.

Det var bra att få känna på tävlingsklimatet och gå igenom alla tävlingsrutiner. Det var ju ett tag sen senast – grand slam i Paris i februari 2020 då jag skadade mig. Nu fick jag känna på tävlingsnerverna och känna på tävlingsklimatet en gång innan OS.

Annons

Annons

Har medalj i sikte

Hon fick inte bara känna på tävlingsklimatet, hon tog sig ända fram till en bronsmatch, som hon vann.

Det kändes riktigt skönt. Eftersom jag bara skulle känna på tävlingsklimatet, hade jag inte så stor press på mig. Men jag är elitidrottare och går inte upp på mattan för att förlora, utan med inställningen att jag ska vinna. Skönt att det gick så bra som det gick, säger Bernholm.
Det känns skönt att ha med sig bronsmedaljen från tävlingen.

Nu har hon, precis som resten av den svenska OS-truppen, anlänt på förlägret i Fukuoka för att ladda upp.

Och hon har ett tydligt mål i sikte – medalj.

Det blir svårt men jag känner att jag har god möjligheter. Får jag bara till det på min dag så tror jag absolut att det kan gå vägen, säger hon.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!