A-
A+

"Sverige har inte lyckats platta till kurvan"

I över ett år har nu Folkhälsomyndigheten använt samma bild för att illustrera ambitionen att 'plana ut kurvan' där den streckade linjen ska representera sjukvårdens maximala kapacitet.
I över ett år har nu Folkhälsomyndigheten använt samma bild för att illustrera ambitionen att "plana ut kurvan" där den streckade linjen ska representera sjukvårdens maximala kapacitet.
CoronavirusetTT

Patienter som vårdas för covid-19 löper en dubbelt så hög risk att skadas jämfört med andra patienter, och att dö om trycket blir för stort.

Det här visar att vi inte alls har lyckats platta till kurvan. Tvärtom har vi gått igenom taket flera gånger, säger Hans Rutberg, professor i patientsäkerhet.

Annons

Annons

Annons

Annons

Att vårda patienter som man inte har tidigare erfarenhet av är vanskligt – och svårt. Att dessutom göra det samtidigt som vården hela tiden utökas och patienterna blir fler och fler, kan vara direkt livsfarligt.

En rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att risken för covidpatienter att drabbas av en eller flera vårdskador är dubbelt så hög, jämfört med andra patienter.

Av dem som får intensivvård på grund av covid-19 drabbas runt hälften av skador. Det är dubbelt så många jämfört med "vanliga" iva-patienter, säger Hans Rutberg, huvudförfattare till rapporten och tidigare intensivvårdsläkare samt professor i patientsäkerhet, till TT.

I den aktuella rapporten granskades 1 529 vårdtillfällen inom slutenvården avseende covid-19, under perioden 1 mars till och med den 30 juni förra året, från samtliga regioner i Sverige. Dessa jämfördes sedan med den ordinarie journalgranskningen under motsvarande tidsperiod och med slumpvis utvalda vårdtillfällen.

Långa vårdtider

Bland covidpatienterna var förekomsten av skador 18,4 procent, vilket var nästan en dubbelt så hög andel som för övriga patienter, där motsvarande andel "bara" var 9,7 procent.

De drabbas främst av vårdrelaterade infektioner och trycksår, säger Hans Rutberg.

TT: Får de sämre vård än andra patienter?

Framför allt handlar det om att de vårdas längre tid. Vårdtiden påverkar risken. Men det handlar också om bristande förebyggande arbete. Trycket har varit så hårt att man har varit tvungen att rekrytera personal utan tidigare erfarenhet av iva. Vi vet vad som krävs för att undvika dessa skador, det är inga ovanliga skador, men då måste man se till att alla som arbetar med patienterna också vet det, men den tiden har inte funnits.

I tisdags kunde TT berätta att trycket på iva-avdelningarna också påverkar risken för att överleva vården. Ju fler patienter som vårdas samtidigt, desto högre dödlighet.

Detta, tillsammans med den ökade risken för vårdskador, tolkar Hans Rutberg, som att Sverige inte alls har lyckats "platta till kurvan" för att trycket på sjukvården inte skulle bli för högt.

För mig är det helt uppenbart att vi har gått igenom taket varenda gång vi har haft en ny våg. Smittspridningen har varit för hög, helt enkelt. Visst, sjukvården har inte kollapsat, men människor har dött och skadats i onödan, säger han.

Annons

Annons

Sämre vård

Under hela pandemin har ambitionen att platta till kurvan illustrerats av en bild med två kurvor, som visar vad som händer vid en låg respektive hög smittspridning, samt en streckad linje, som ska föreställa sjukvårdens maximala kapacitet.

Den här streckade linjen har ju hela tiden flyttats uppåt, i takt med att man utökat kapaciteten. Men under tiden har förutsättningarna blivit sämre och sämre, säger Hans Rutberg och fortsätter:
Jag har arbetat med katastrofmedicin i 20 år och det man gör då är att sänka nivån, så att alla får vård av en viss nivå. Det innebär att alla inte kan få lika bra vård om vi har många covidpatienter, jämfört med om vi hade haft färre. Där har du förklaringen, enligt mig.

Orsaken till detta, säger han, är inte vårdpersonalen, utan den brist på vårdplatser som fanns redan före pandemin.

Sjukvården har gjort en enorm ansträngning. Men redan före pandemin var antalet vårdplatser för få, inte minst inom intensivvården. Så vi startade i ett väldigt besvärligt läge, säger Hans Rutberg, som numera arbetar som mutantjägare, som han själv uttrycker det, det vill säga smittspårare, åt Region Uppsala där han bor.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

premium_musicquiz_v1

Är det din tur att vinna?