A-
A+

Sverige missar mål om biologisk mångfald

Den vitryggiga hackspetten är en av många arter som för en hotad tillvaro i svensk natur. Arkivbild.
Den vitryggiga hackspetten är en av många arter som för en hotad tillvaro i svensk natur. Arkivbild.
MiljöTT

Inget av de 20 FN-mål om biologisk mångfald som Sverige lovade att klara av till 2020 är fullständigt uppfyllt. Det framgår av en ny, gemensam rapport från Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden.

Annons

Annons

Att bromsa utrotningen av arter och skydda jordens biologiska mångfald är minst lika viktigt för mänsklighetens framtid som att hejda klimatförändringarna. Det konstaterade den internationella panelen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) i en omfattande rapport förra året, med hänvisning till hur vår matförsörjning och ekonomi är helt beroende av fungerande ekosystem.

Som ett led i arbetet att skydda den biologiska mångfalden kom en majoritet av världens länder för tio år sedan överens om 20 mål som skulle vara uppfyllda senast 2020. De kallas för Aichimålen, och slogs fast inom FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD).

Bara delvis uppfyllda

När målen nu utvärderas visar det sig att i stort sett inget land har lyckats uppfylla dem – och Sverige är inget undantag. Enligt en ny rapport från Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen har inget av målen uppfyllts fullständigt i Sverige, och endast 4 av de 20 målen kan betraktas som åtminstone delvis uppfyllda.

För ett av målen, att förhindra utrotning av arter, har utvecklingen till och med gått bakåt. Antalet rödlistade och hotade arter har ökat i Sverige sedan Aichimålen slogs fast.

När det blir skarpt läge får den biologiska mångfalden fortfarande stryka på foten. Därför krävs det tydliga krafttag, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Annons

Annons

Målkonflikter

De två miljöorganisationerna bakom rapporten efterlyser ett samlat politiskt grepp för att skydda den biologiska mångfalden, ungefär på samma sätt som det numera finns en handlingsplan och ett ramverk för Sveriges klimatarbete.

Det finns många målkonflikter när det gäller biologisk mångfald, så det behövs en samlad plan, motsvarande klimathandlingsplanen, och en nationell samordning för att det inte bara ska bli spridda skurar av punktinsatser, säger Karin Lexén.

Rapporten lyfter även fram vissa framgångar. Det handlar till exempel om ökat stöd för att återställa våtmarker och vattendrag, stöd till naturbetesmarker samt åtgärdsprogram för att förbättra läget för fjällräven.

"Alldeles för trögt"

Karin Lexén påpekar också att det har gjorts ett antal stora utredningar som nu ska resultera i lagförslag, som kan få stor betydelse för den biologiska mångfalden – till exempel skogsutredningen, strandskyddsutredningen och miljömålsberedningens havsmiljöutredning. Men det beror helt och hållet på hur lagförslagen sedan landar, tillägger hon.

Om inte naturkrisen får stå i centrum kan det få stora negativa konsekvenser. Sverige borde kunna prestera betydligt bättre i en internationell jämförelse, men än så länge går det alldeles för trögt. Framför allt behövs ett samlat grepp, nu är det för vagt, säger Karin Lexén.

Miljö- och klimatminister Per Bolund vill inte kommentera kritiken i rapporten innan han har hunnit läsa den noggrannare, meddelar han TT via sin pressekreterare.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!