Sveriges tillväxt fortfarande i botten

Ända sedan i höstas har Sverige legat längst ner i EU-kommissionens gissningar om den ekonomiska utvecklingen under 2023.

Så blir fallet även i dag då Sverige återigen placeras i botten, med en förutspådd recession på 0,5 procent.

"Stramare ekonomiska villkor och hög inflation väger tungt på hushållens budgetar, minskar efterfrågan på bostäder och drar ned på byggandet och detaljhandeln", heter det bland annat i vårprognosens del om Sverige.

Samtidigt varnar man också för att den höga inflationen "klibbar sig fast" ett tag till.

"Bättre prognos"

Den svenska siffran är ändå inte lika mörk som i februari då kommissionen gissade på en recession på 0,8 procent. De ekonomiansvariga kommissionärerna ser lite mer hoppfullt på utvecklingen nu jämfört med tidigare.

Överlag har vi nu en bättre prognos. En första viktig positiv förändring är det fortsatta fallet för energipriserna, konstaterar ekonomikommissionären Paolo Gentiloni på en presskonferens i Bryssel.

Den största oron för den europeiska ekonomin – störningar och avbrott i gastillgången – inträffade inte, säger Gentiloni.

Irland i topp

Totalt sett räknar EU-kommissionen nu med en tillväxt i hela EU på 1 procent i år, jämfört med 0,8 procent i vinterprognosen. Även i eurozonen görs samma uppskrivning: till 1,1 procent från 0,9 i februari.

Högst tillväxt förväntas i Irland, med en siad uppgång på 5,5 procent.

I botten är Estland enda land förutom Sverige som misstänks få en minskad ekonomi under 2023, -0,4 procent.

Till 2024 tror sedan EU-kommissionen på en total tillväxt på 1,7 procent i hela EU och 1,6 procent i eurozonen. Då ska även Sverige vara på plus igen, med 1,1 procent.