Symboltyngd statyrockad avrundar proteståret

Sydstatsgeneralen Robert E Lees staty lyfts ned från sitt podium.
Sydstatsgeneralen Robert E Lees staty lyfts ned från sitt podium.
USATT

Ut med sydstatsgeneralen Robert E Lee. In med medborgarrättspionjären Barbara Johns. Black lives matter-året 2020 avslutas med en symboltyngd statyrockad i USA:s kongress.

Annons

Annons

Annons

Annons

I över 100 år har statyn av Robert E Lee ‒ konfederationens överbefälhavare under det amerikanska inbördeskriget ‒ representerat Virginia i den amerikanska kongressen. Men sedan i måndags gapar generalens podium tomt. Detta sedan delstaten begärt att få genomföra en rockad.

"Konfederationen är en symbol för Virginias rasistiska och polariserande historia. Det är hög tid att berätta om oss själva med bilder av uthållighet, mångfald och inkludering", säger Virginias guvernör Ralph Notham i ett uttalande.

Sydstatsgeneralen ska ersättas av Barbara Johns, en av den amerikanska medborgarrättsrörelsens pionjärer. Som 16-åring såg Johns hur mycket mer resurser grannskolan för vita barn fick jämfört med hennes egen och ledde protester mot Virginias segregerade skolsystem, rapporterar NPR.

Symboltyngt slut

Statyrockaden markerar ett symboltyngt slut på ett år då Black lives matter-rörelsen pressat USA att skärskåda både sitt förflutna och sin samtid.

Protesterna, som tog fart sedan svarte George Floyd i maj dödades av vita poliser, kom att handla om mer än ordningsmaktens våld mot minoriteter. Krav ställdes också på förbättrade levnadsvillkor, ekonomisk rättvisa och politiskt inflytande.

Men en stor del av diskussionen kom att handla om historiska monument. Amerikanska public service-mediet NPR räknade i oktober till att 60 sydstatsstatyer avlägsnats efter politiska beslut. Minst ett dussin har dessutom ‒ i vad som kom att bli en global trend ‒ välts under antirasistiska protester.

Annons

Annons

Rasistisk bevakning

Precis som metoo gjorde 2017 har även Black lives matter tvingat medierna att granska sig själva. Det har handlat om nyhetsvärdering, representation på redaktionerna och, i vissa fall, om att erkänna egna fördomar.

I söndags publicerade dagstidningen Kansas City Star, där Ernest Hemingway en gång arbetade som reporter, en ursäkt för vad den kallade årtionden av rasistisk bevakning.

"I 140 år har tidningen varit en av de mest inflytelserika aktörerna i att forma Kansas City och regionen. Ändå marginaliserade, ignorerade och hånade den ‒ genom både vad som sades och vad som inte sades ‒ generationer av svarta Kansasbor", skriver chefredaktören Mike Fannin.

Motstånd från högsta ort

Men 2020 synliggjorde också att USA fortfarande är ett splittrat land där kampen om historieskrivningen alltjämt pågår. Särskilt de störtade statyerna har rört upp känslor, även på högsta politiska ort.

Vi kommer aldrig att tillåta att arga folkmassor river ned våra statyer, förintar vår historia, indoktrinerar våra barn eller trampar på våra friheter, dundrade president Donald Trump på USA:s nationaldag den 4 juli.

I fallet med Robert E Lee behöver den avgående presidenten dock inte oroa sig för att någon kulturförstörelse ska äga rum. Statyn ska få ett nytt hem på Virginias historiemuseum, meddelar guvernörens kansli.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons