Tidigare pandemitricket: Obligatorisk bönedag

Digerdöden illustrerad i 'The Dance of Death' av Hans Holbein (1491). Arkivbild.
Digerdöden illustrerad i "The Dance of Death" av Hans Holbein (1491). Arkivbild.
ReligionTT

Håll avstånd, stanna hemma vid symtom och tvätta händerna – så uppmanas vi bromsa pandemin.

Men rekommendationerna har inte alltid sett likadana ut – pandemiernas historia är lång och förr tog vi till helt andra strategier för att skydda oss mot sjukdomar.

Annons

Annons

I takt med att Sverige sekulariserats och läkarvetenskapen tagit form och fått spridning har våra riter för att motverka och bota sjukdomar förändrats.

De mer traditionella religiösa riterna har, i Sverige, fått stryka på foten – medan nya slags riter har vuxit fram.

Det kan till exempel handla om olika renlighetsritualer, berättar Marja-Liisa Keinänen, docent vid Stockholms universitet och expert på religionshistoriska perspektiv på epidemier och sjukdomar.

Jag tänker på en bild jag såg i en tidning i april där tankbilar spolade gator med desinfektionsmedel, samtidigt som en läkare uttalade sig om att det inte var helt rationellt eftersom vi inte känner till mekanismerna bakom viruset, säger Marja-Liisa Keinänen.

Obligatoriska bönedagar

Användningen av munskydd är ett annat exempel, enligt Marja-Liisa Keinänen, eftersom debatten om munskyddens effektivitet fortfarande debatteras.

Det kan ses som en medicinsk ritual som ska skydda oss mot den här faran. Det skänker någon sorts känsla av kontroll som ger oss trygghet.

Redan på 1600-talet hade man i Sverige tydligt klart för sig hur, bland annat, olika farsoter, krig och kalla vintrar skulle avhjälpas. Då var lösningen bönedagar.

Man såg pandemier som Guds straff mot ett olydigt folk. Då gällde det att genom olika religiösa ritualer försöka blidka Gud genom bön, bot och bättring, säger Marja-Liisa Keinänen.

Mellan 1710 och 1711 då Sverige var hårt drabbat av pest ordnades bönedagar fyra gånger per år. Närvaro i kyrkan var obligatorisk och den som uteblev straffades.

Annons

Annons

Magi och trolldom

Vid den här tiden ägnade sig folk även åt andra magiska ritualer, som inte var kopplade till kyrkan. En sådan ritual kunde gå ut på att göra upp gnideld på midsommardagen. Alla gamla eldar i hushållen skulle då släckas, och man skulle göra upp en ny eld genom gnidande.

Jag har sett flera rättegångsprotokoll från slutet av 1600-talet där folk har ställts inför rätta för bruket av gnideld. Det sågs som trolldom eller befarades ha använts i sådana sammanhang. Man fick böta för det, berättar Marja-Liisa Keinänen.

Andra exempel på historiska ritualer var att företrädare för varje hushåll samlades hos en person som dött i pest och lade varsin hand på liket i syfte att stilla sjukdomen. Vi vet dock inte hur vanligt förekommande det var.

Prästens viktiga roll

Smittkoppor är en annan epidemi som plågat mänskligheten under många århundraden. Vaccinationen kom i gång i Sverige i början av 1800-talet, och där spelade kyrkan och prästerna en viktig roll.

Prästen noterade i husförhörslängden om man varit sjuk i smittkoppor, och jag antar att de också markerat om man vaccinerat sig, åtminstone framgår det av finska husförhörslängder, säger Marja-Liisa Keinänen.

Genom längderna kunde man dokumentera sjukdomssituationen och -utvecklingen och rapportera vidare.

Religion och vetenskap

Naturliga och religiösa förklaringsmodeller existerade parallellt med varandra redan under 1600-talet, och säkert även innan dess, berättar Marja-Liisa Keinänen.

Parallellt med böndagar och andra religiösa tillställningar undvek man kontakt med de smittade, de som hade råd reste bort från smittade områden. Människorna fick inte röra sig fritt under epidemin utan skulle hålla sig hemmavid för att inte sprida smittan.

Jag har en svensk ögonvittnes­skildring från pestens Istanbul från början av 1700-talet, där personen berättar att folk isolerade sig, gatorna var tomma. Några beställde matleveranser hem och leveransen lämnades utanför porten. Efter att ha varit ute hängde man sina ytterkläder ute i solen, berättar Marja-Liisa Keinänen och tillägger:
Man känner igen en hel del av dessa åtgärder i dag.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons