A-
A+

Tio veckor av lidande – Ukrainakriget i korthet

Det är oklart hur många som fallit offer för kriget i Ukraina, exakta dödssiffror är svåra att verifiera. Enligt FN-kontoret för mänskliga rättigheter, OHCHR, har fram till 5 maj minst 3 000 civila dödats. Ukrainska myndigheter rapporterar samtidigt att över 20 000 ryska soldater dödats. Bild från utkanten av Kiev den 16 april där en mor sörjer sin dödade son.
Det är oklart hur många som fallit offer för kriget i Ukraina, exakta dödssiffror är svåra att verifiera. Enligt FN-kontoret för mänskliga rättigheter, OHCHR, har fram till 5 maj minst 3 000 civila dödats. Ukrainska myndigheter rapporterar samtidigt att över 20 000 ryska soldater dödats. Bild från utkanten av Kiev den 16 april där en mor sörjer sin dödade son.
UkrainakrigetTT

Kaos, förtvivlan och död går sida vid sida med styrka, mod och hopp i Ukraina.

Det här är en sammanfattning av krigets första tio veckor.

Annons

Annons

President Volodymyr Zelenskyj har hyllats för sitt ledarskap under Rysslands invasion av Ukraina. Bild från 4 april då Zelenskyj besökte Butja.
President Volodymyr Zelenskyj har hyllats för sitt ledarskap under Rysslands invasion av Ukraina. Bild från 4 april då Zelenskyj besökte Butja.
Miljontals ukrainare har tvingats på flykt efter den ryska invasionen, FN räknar med att uppemot åtta miljoner människor kommer att fly landet inom den överskådliga framtiden. Bild från 22 mars.
Miljontals ukrainare har tvingats på flykt efter den ryska invasionen, FN räknar med att uppemot åtta miljoner människor kommer att fly landet inom den överskådliga framtiden. Bild från 22 mars.
Förstörelsen av Borodyanka nordväst om Kiev har varit massiv under kriget. Bild från 5 april.
Förstörelsen av Borodyanka nordväst om Kiev har varit massiv under kriget. Bild från 5 april.
Stålverket Azovstal har blivit det sista fästet för ukrainska trupper i den av Ryssland hårt belägrade staden Mariupol. Bild från 4 maj.
Stålverket Azovstal har blivit det sista fästet för ukrainska trupper i den av Ryssland hårt belägrade staden Mariupol. Bild från 4 maj.

24 februari–2 mars:

Rysslands invasion av Ukraina inleds med ett tv-tal av president Vladimir Putin där han hävdar att Ryssland ska "avnazifiera" grannlandet. Påståendet att Ukraina leds av nazister kommer att bli en följetong under krigets första veckor.

De inledande dagarna är annars ett virrvarr av uppgifter, fördömanden, sanktioner, stöd till Ukraina och människor som flyr undan invaderande ryska styrkor. Redan 28 februari träffas Ukraina och Ryssland dock för samtal – men utan verklig framgång.

3–9 mars:

Flyktingvågen från Ukraina till grannländerna passerar under veckan såväl en som två miljoner människor. I Sverige söker över 1 000 ukrainska medborgare asyl.

Samtalen mellan Ukraina och Ryssland mynnar ut i "humanitära korridorer" för att civila ska kunna lämna städer som är under anfall. Avtal om eldupphör hålls dock inte, och flera städer, däribland Mariupol i söder, börjar bli hårt ansatta.

10–16 mars:

Den långa ryska militärkolonnen som ringlat fram mot Ukrainas huvudstad Kiev skingras och tar ny form. Exakta uppgifter om trupprörelser, strider, avlidna och kontroll av territorium är fortsatt svåra att bekräfta. Flera uppgifter kommer om ryska attacker mot sjukhus, något som väcker internationell ilska. Anklagelser om krigsbrott växer starkare.

Kievs borgmästare, Vitalij Klitjko, säger den 10 mars att över hälften av invånarna, nära två miljoner människor, har lämnat staden.

Den 16 mars bombar rysk militär en teater i utsatta Mariupol, där hundratals civila uppges ha sökt skydd. Samma dag meddelar FN att antalet som flytt Ukraina nu överstiger 3 miljoner, 1,4 miljoner av dem är barn.

17–23 mars:

Rysslands anfall mot Mariupol utgör en enorm krigsförbrytelse, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell vid ett möte i Bryssel.

Den 18 mars håller Rysslands president Vladimir Putin tal inför tiotusentals människor i Moskva för att fira årsdagen av Krims annektering, ett par dagar senare säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att han är redo att diskutera status för Krim såväl som synen på Natomedlemskap i utbyte mot eldupphör och tillbakadragandet av ryska trupper.

24–30 mars:

En månad in i kriget i Ukraina skiftar Ryssland fokus, trupper drar bort från huvudstaden Kiev och all kraft tycks istället koncentrera sig till östra delarna av landet. Uppgifterna går isär om den ryska ändrade strategin i huvudsak beror på misslyckande med att inta Kiev och hårt ukrainskt motstånd eller om det varit en rysk plan från start.

FN:s flyktingorgan UNHCR räknar med att fyra miljoner människor flytt Ukraina. Ytterligare 6,5 miljoner är internflyktingar inom landet. Flyktingkrisen är den största sedan andra världskriget.

31 mars–6 april:

Fruktansvärda bilder kablas ut från Butja utanför Ukrainas huvudstad Kiev där ihjälskjutna civila kantar gatorna efter Rysslands reträtt. Det rör sig om allvarliga krigsbrott, anser folkrättsexperten Mark Klamberg som drar paralleller till massakern i Srebrenica. Omvärlden fördömer och förfasas, USA:s president Joe Biden kallar Vladimir Putin för krigsbrottsling.

7–13 april:

Förödelsen som ryska soldater har lämnat efter sig i staden Borodjanka sägs vara än mer fasansfull än den i närliggande Butja. “Där är det mycket värre, det är fler offer”, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

EU spikar ett femte sanktionspaket mot Ryssland. USA:s president Joe Biden anklagar Vladimir Putin för att ligga bakom folkmord i Ukraina.

14–20 april:

Ryssland hotar, via tidigare presidenten Dmitrij Medvedev, med att de kommer "vidta åtgärder" om Finland och Sverige ansluter sig till Nato.

Situationen i belägrade Mariupol blir allt värre, försök att evakuera civila går långsamt och hundratals uppges fortsatt vara kvar i stålverket Azovstal.

Ryska styrkor attackerar på bred front i östra Ukraina efter att ha inlett en fullskalig offensiv i Donbass.

21–27 april:

FN beräknar att över åtta miljoner ukrainare kommer att fly från sitt land – långt fler än de 5,2 miljoner människor som redan har flytt kriget.

Striderna i olika delar av Ukraina fortsätter, utan att Ryssland når tydliga framgångar. I samband med att FN:s generalsekreterare António Guterres besöker Moskva säger Vladimir Putin att han fortfarande är öppen för samtal med Ukraina för att nå ett slut på kriget.

28 april–4 maj:

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov jämför Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler och orsakar nya internationella fördömanden av det ryska styret. Efter kritik från bland annat Israel vidhåller Lavrov sina uttalanden och menar att Israel stödjer ett "nynazistiskt" styre i Ukraina.

I Ryssland pekas även kända svenskar, däribland Astrid Lindgren, ut som nazister på reklamaffischer i Moskva.

Från belägrade Mariupol kommer uppgifter om att Ryssland stormat det sista ukrainska fästet i staden, stålverket Azovstal – något som tillbakavisas av Ryssland. Tiden tycks dock rinna ut allt snabbare för de kvarvarande i staden.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.