A-
A+

"Trodde vaccinen skulle mota smitta bättre"

CoronavirusetTT

Coronasmittan skenar i flera europeiska länder – trots relativt hög vaccinationsgrad.

Hur är det möjligt – och kommer även Sverige att drabbas?

Här ger svenska experter svar.

Annons

Annons

Tyskar köar utanför ett vaccinationscenter i Berlin i måndags. Smittokurvorna pekar rakt upp här liksom i flera andra europeiska länder.
Tyskar köar utanför ett vaccinationscenter i Berlin i måndags. Smittokurvorna pekar rakt upp här liksom i flera andra europeiska länder.

Norge, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Belgien och Österrike – sex europeiska länder med liknande vaccinationsgrad som Sverige – men som trots det drabbats av en tydlig fjärde våg av coronasmitta.

Inte bara antalet bekräftade fall ökar, utan också antalet intensivvårdade, vilket brukar ses som en säker indikator på smittotrenden.

1. Hur kan smittan skena trots många vaccinerade?

Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet:

Personligen hade jag nog förväntat mig att covidvaccinerna skulle fungera mer som klassiska vaccin, som inte bara förebygger sjukdom utan även är väldigt bra på att begränsa smitta. Men de här nya vaccinerna är tyvärr inte lika bra på att förhindra smittspridning. De är jättebra på att stoppa svår sjukdom och förhindra dödsfall, men att hålla tillbaka smitta klarar de inte på samma sätt.

Tove Fall, epidemiolog och professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet:

Deltavarianten är så pass smittsam att den hittills uppnådda immuniteten i befolkningen inte räcker för att förhindra omfattande utbrott, framförallt inte i för viruset gynnsamma förhållanden under höst och vinter och när många människor samlas. En del av ökningen tros också bero på vaccinernas avtagande effekt.

Tom Britton, matematiker och professor i statistik vid Stockholms universitet:

Med deltavarianten krävs en mycket hög vaccinationsgrad för att få flockimmunitet, 80–85 procent av hela befolkningen (inte bara de vuxna). Vi kommer därför inte komma upp till fullständig flockimmunitet. Så sjukdomen kommer säkert fortsätta cirkulera en del.

Hög risk för ny våg

2. Läget i Sverige ser inte alarmerande ut än så länge. Men kommer vi också att drabbas av en fjärde våg?

Tove Fall:

Jag bedömer att det finns en hög risk för en ny stor smittspridning i Sverige, och att det finns åtgärder som kan vidtas redan i dag för att minska den risken, som att återinföra karensdagsavdraget och att investera i testning och smittspårning.

Tom Britton:

Ja, det skulle jag tro, men inte lika stor som de förra vågorna. Vi har även möjligheten att sänka R-värdet (hur många personer en infekterad person i genomsnitt för smittan vidare till) genom att bete oss lite mer preventivt än före pandemin, till exempel fortsätta stanna hemma mer vid lätta symptom, färre handskakningar och kindpussar, ökad handtvätt och kanske munskydd i trånga inomhuslokaler. Sådana åtgärder kan får ner R-värdet till 3–4 (från 5–6), och då kan vi undvika omfattande smittspridning framöver.

Annika Linde, tidigare statsepidemiolog:

Vi kommer nog att se en ökning av antalet fall. Alla andra infektioner som har spritts under hösten kan ha blockerat covidspridningen och när luften blir kallare och torrare gynnar det både covid och influensa. I dag kan Sverige dessutom ha en underrapportering av fall eftersom vi under en tid har slutat att ta prov på vaccinerade om de inte blir svårt sjuka. Om det försiggår en spridning av milda fall bland vaccinerade vet vi inget om det.

Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet:

Jag skulle tro att Sverige kommer att klara sig. Vi har en så pass hög och jämn vaccinationstäckning över hela landet, även om den är mindre i vissa förorter och utsatta områden. Men om det går dåligt så blir det troligen en sådan sak som att någon varit ute och rest och sedan bevistar en större folksamling. Då kan det bli ostoppbart att vi får en ny epidemi.

Annons

Annons

Stoppa virus från resenärer

3. En stark kritik från Coronakommissionen nyligen var att Sverige var för senfärdigt i inledningen av pandemin våren 2020. Kan vi vara på väg att göra samma misstag igen?

Tove Fall:

Folkhälsomyndigheten verkar framför allt använda belastningen på sjukvården som styrmedel för insatser, medan andra länder följer själva smittspridningen mer noggrant för att proaktivt kunna sätta in åtgärder. Att testningen begränsades kan ha lett till att man missat lokala klusterutbrott vilket kan ha lett till en större samhällsspridning och behov av mer ingripande åtgärder.

Joakim Dillner:

Viktigast är att stoppa insådd av mer virus från utlandsresenärer, vilket vi misslyckades med under den första vågen. Den som måste åka till ett land med hög smitta – där det är stor risk att bli smittad och få ett vaccingenombrott – bör testa sig när den kommer hem, hålla sig hemma och inte ordna en fest veckan efteråt.

Niklas Arnberg:

Beslutet att testa mindre var svårt att förstå. Ju fler vi testar desto fler upptäcker vi, och ju fler vi upptäcker desto fler kan vi sätta i karantän för att de inte ska sprida smittan vidare. Fler måste också vaccinera sig, och vi kommer sannolikt att behöva ge fler människor en tredje dos, då det verkar som att man tappar en del skydd cirka ett halvår efter den andra dosen.

Annika Linde:

Delvis, men jag tycker framför allt att man ska införa covidpass och munskydd inomhus vid trängsel där det är möjligt. Det är åtgärder som inte är våldsamt ingripande i våra liv men som kan dämpa spridningen.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.