A-
A+

Trötta barnögon ger sämre skolresultat

Optikern Johan Danielsson träffar allt oftare barn som har problem med synen.
Optikern Johan Danielsson träffar allt oftare barn som har problem med synen.
HälsaTT

Synproblemen bland barn ökar, något som oroar optiker och forskare då de kan leda till ögonskador, koncentrationsproblem och försämrade skolresultat.

Annons

Annons

Ett närsynt öga har växt vilket ökar risken för synskador.
Ett närsynt öga har växt vilket ökar risken för synskador.

Närsyntheten ökar i hela världen, mer i Asien än i Europa – till exempel är 90 procent av tonåringarna i vissa delar av Kina i dag närsynta. Men tendensen är tydlig även i Västeuropa.

Man ser att till år 2050 kommer 50 procent av världens befolkning att vara närsynta, säger Johan Danielsson som är optiker och sett hur synproblemen hos barn breder ut sig.

Forskningen har hittat två orsaker till den ökande närsyntheten – skärmanvändning och brist på solljus. Det är inte helt klart om de är oberoende av varandra eller om bristen på dagsljus är en följd av att man sitter inne framför skärmen.

Däremot kan närsynthet bromsas med dagsljus.

Man har sett i studier att utvecklingen begränsas med två timmar i dagsljus varje dag, säger Johan Danielsson.

Närsynthet i sig är inget nytt problem, det har funnits i alla tider. Men ju fler som blir närsynta desto fler riskerar att drabbas av synhotande förändringar som glaucom (grönstarr) och skador på näthinnan i ögat.

Ögat växer

Ett närsynt öga har växt och är längre än ett med normal syn. Det gör ögat känsligare och därför är det viktigt att bromsa närsyntheten.

Ett normalt öga är ca 23 millimeter långt, ett närsynt öga blir längre. Ögonlängden kan man jämföra med en ballong. Ju större den blir desto tunnare blir den. Ett öga på 26 millimeter har 40 gånger högre risk för skador, förklarar Johan Danielsson.

Närsynthet går inte att bota, men den går att behandla så att ökningen bromsas, till exempel med en hård lins som sätts in över natten och formar hornhinnan och på så sätt korrigerar närsyntheten.

Men närsynthet är inte det enda som oroar optikerna. Så kallade samsynsproblem ökar kraftigt. Ögat har flera muskler, som används för att hålla ögonen riktade mot det vi tittar på och för att ställa in skärpan. Vid samsynsproblem samarbetar ögonen inte som de ska vilket medför trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter.

Det finns signaler på att problemet är stort. I dag ser vi optiker barn med den här typen av problem varje vecka.

Tiden man lägger på att titta på något på nära håll påverkar hur utmattad muskeln blir, säger Johan Danielsson och jämför med att bära tunga matkassar. Ju längre man bär desto jobbigare blir det.

Förr, när man läste böcker, lade man i från sig boken när ögonen började kännas trötta. Mobiler håller man på mycket kortare avstånd, vilket gör att ögat måste spänna sig mer.

När ungdomarna har tröttnat på sin app byter de ofta till en annan i stället för att lägga bort telefonen.

Men det måste inte vara skärmen som är boven. Ett barn kan ha en latent skelning, som inte syns, men där musklerna vill dra ögat i viss riktning.

Annons

Annons

Upptäcks inte alltid

Samsynsproblemen har rent fysiologiska orsaker men det är inte alltid de upptäcks, trots att de ofta försvårar vardagen och inte minst skolarbetet. Symptom för samsynsproblem liknar symptom för migrän, dyslexi och adhd. Forskning har påvisat att samsynsproblem är vanligt hos barn med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser.

De ackomodativa problemen – att ställa in skärpan – påverkar förmågan att följa med och ta till sig skolundervisning. Man vet att barn med koncentrationssvårigheter ofta har synsvårigheter.

Väldigt ofta är det muskulära problem som orsakar samsynsproblem och de går att träna bort, till exempel med datorprogram, berättar Johan Danielsson.

Men det kräver tid för barnen och det är en bristvara hos många optiker. Man har inte heller tillgång till de verktyg som krävs för att kunna synträna barn.
Är det andra delar av kroppen där muskler inte fungerar sätter samhället in resurser. I mina ögon är det här också en funktionsnedsättning, men samhället sätter inte in resurser.

Johan Danielsson är övertygad om att det skulle göra stor skillnad om man identifierade och kunde hjälpa de barn som har samsynsproblem.

Jag är hundra procent övertygad om att om vi tar de tre, fyra barnen i varje klass som har problem med läshastighet och läsförståelse och låter dem synträna, så skulle man höja snittnivån för betygen i alla svenska skolor.
Vi skulle kunna göra livet otroligt mycket lättare för otroligt många unga människor.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.