Ungdomshem ska säkerhetsklassas som fängelser

Statens institutionsstyrelse får i uppdrag att säkerhetsklassa sina ungdomshem. Arkivbild.
Statens institutionsstyrelse får i uppdrag att säkerhetsklassa sina ungdomshem. Arkivbild.
BrottTT

Regeringen vill säkerhetsklassa statens ungdomshem.

Gängkriminella ska inte längre sitta på samma avdelningar som unga med andra sociala problem, enligt generaldirektören på Sis.

Annons

Annons

Efter sommarens fritagningar av tre unga män dömda för mord och mordförsök ger regeringen nu Statens institutionsstyrelse (Sis) i uppdrag att höja säkerheten på ungdomshemmen.

Det våldskapital som vi ser i samhället i dag kopplat till gängkriminaliteten hade vi inte för tio, femton år sedan. Den förändringar märker också Sis av, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Säkerhetsklassas

Alla ungdomshem ska därför säkerhetsklassas. Det innebär att de ungas våldskapital ska riskbedömas och analyseras före placering, inte helt olikt hur Kriminalvården jobbar strategiskt med placering av intagna på landets anstalter.

Fler kommer att ingå i bedömningen om vilket våldskapital man har, säger Hallengren.

Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård har begått allvarliga brott. Det kan handla om mord, grov misshandel, rån, våldtäkt och grova narkotikabrott. Inte sällan finns samröre med kriminella nätverk. Påföljderna verkställs på Sis högriskavdelningar.

Här behövs säkerhetshöjande åtgärder, säger Hallengren.

Det handlar om att utveckla en säkerhetsorganisation och förbättra perimeterskydd som kameror, stängsel, murar och taggtråd, fortsätter hon.

Allt kommer att behövas ses över.

Annons

Annons

Högre murar

Uppdraget välkomnas av Sis generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark.

Det går helt i linje med det arbete som vi redan påbörjat.

På Råby ungdomshem i Lund, där två unga fritogs under vapenhot i slutet av augusti, saknas till exempel ett yttre skalskydd.

Det är därför en väpnad fritagning kunde ske på det sättet. Vi utreder nu vilka ungdomshem som behöver säkerhetsklassificeras och hur, säger Åbjörnsson Hollmark.

Säkerhetsarbetet handlar också om att utveckla en underrättelseverksamhet för att kunna hålla koll på vilka unga som tillhör vilka kriminella grupperingar.

Vi behöver få möjlighet till information om de unga kriminella som är placerade hos oss så att vi kan får en fullgod säkerhet i vård och behandlingsarbetet.

Gängkriminella blandas

I dag kan de som dömts till sluten ungdomsvård placeras på samma avdelning som unga som tvångsomhändertagits enligt lvu. Gängkriminella dömda för grova brott med ett stort våldskapital kan sitta tillsammans med unga med andra sociala problem.

Vi ska nu se över hur vi placerar de som dömts till LSU för att kunna renodla avdelningarna, säger Åbjörnsson Hollmark.

Även hur Sis använder sina befogenheter ska ses över. Det handlar bland annat om möjligheten att begränsa tillgången till mobiltelefoner samt hur myndigheten använder sig av elektronisk övervakning, såsom fotboja. Sis ska återkomma med en redovisning i sin årsredovisning i slutet av februari.

För att utöka säkerheten på ungdomshemmen har regeringen och samarbetspartierna i budgetpropositionen förstärkt myndighetens budget med 110 miljoner kronor nästa år och därefter 100 miljoner kronor årligen.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons