Vägval för Japans ekonomi

Fotgängare i Tokyo. Arkivbild.
Fotgängare i Tokyo. Arkivbild.
EkonomiTT

Tokyobörsen är på sin högsta nivå sedan början av 1990-talet. Landets ekonomiska utmaningar kvarstår dock. För många andra länder – inklusive Sverige – kan liknande problem stå för dörren.

Annons

Annons

OS-tävlingarna är skjutna på framtiden. Arkivbild.
OS-tävlingarna är skjutna på framtiden. Arkivbild.

Handelsveckan på Tokyobörsen stängde uppåt efter ännu mera klarhet i USA-valet. Den här gången till en nivå som inte synts sedan november 1991.

Precis som många andra av världens ledande börser är man därmed uppe på historiska nivåer, men precis som många andra länder är det heller inte lika med att landets ekonomi är i fas efter covidpandemin.

De har sina demografiska utmaningar som bara blir värre och värre, säger Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, till TT.

För Japans ekonomi har det inte bara varit pandemin som varit utmanande, här handlar det om flera decennier i en ekonomisk rävsax med svag inflation, lågräntemiljö, extremt hög statsskuld och en bostadsbubbla som spruckit.

Dåligt hanterat

Allt började i mitten av 80-talet när flera stormakter i den så kallade Plazaöverenskommelsen skulle få ned värdet på USA-dollarn. I gengäld steg den japanska valutan, yenen. En bromsande japansk tillväxt skulle räddas genom sänkta räntor med konsekvensen att det blev en överhettning.

Den riktiga kraschen var i början på 90-talet då man pumpat upp en rejäl fastighetsbubbla. Det här hanterades inte optimalt, man sköt på problemen i stället för att omstrukturera och ta hand om banksektorn och fick en väldigt utdragen finansiell motvind, säger Claes Måhlén.

Den motvinden har sedan kvarstått och nu lider landet av svårigheter i form av befolkningsminskning och demografisk utmaning där den äldre generationen växer och allt färre medborgare är i arbetsför ålder.

Det är det stora japanska bekymret. Det är inte så att Japan är ensam om detta men man har varit först ut. Man kan generellt säga att man ligger 15 år före Europa. I Europa tittar man med skräck på det japanska exemplet. Tänker man på ekonomisk tillväxt och sätter ett värde på det – då är det väldigt bekymmersamt att få utväxling i en sådan miljö, säger Måhlén.

Annons

Annons

Uppskjutet OS

2020 var dessutom Japan tänkt att stå i världens centrum tack vare sommar-OS i Tokyo. Evenemanget har nu skjutits upp, blivit extremt mycket dyrare än planerat och dessutom splittrat nationens invånare.

Ursprungligen låg budgeten på 7,3 miljarder dollar men den har sedan svällt till dryga 25 miljarder dollar. Dock innebär den planerade flytten till 2021 att kostnaderna beräknas rusa med ytterligare 2,7 miljarder vilket skulle göra spelen till de dyraste någonsin, tvärtemot vad Internationella olympiska kommittén (IOK) vill se.

De höga kostnaderna har ifrågasatts och i en opinionsundersökning i somras uppgav en tredjedel av de tillfrågade att man i stället vill se att spelen ställs in.

Nervöst inför BNP-besked

Måndagen den 16 november kommer nya ödessiffror för den japanska ekonomin i form av BNP-statistik.

Enligt en prognos som Reuters sammanställt tros BNP växa med 4,4 procent efter att ha krympt med 7,9 procent föregående kvartal.

Även om ekonomin tagit sig ur den allra värsta perioden så är återhämtningen långsam då det fortfarande är låg ekonomisk aktivitet och konsumtionen är svag, kommenterar Shinichiro Kobayashi, seniorekonom vid Mitsubishi UFJ Research and Consulting för Reuters.

Claes Måhlén poängterar inför BNP-släppet att situationen kanske inte försämrats radikalt för japansk del, till skillnad från Västeuropa och USA har man hittills lyckats undvika en andra smittovåg.

De har dock fortfarande kvar de här långsiktiga problemen där man inte har någon tydlig lösning även om det inte är en akut kris.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons