A-
A+

Våldet mot kvinnor är också ekonomiskt

Ekonomiskt våld är ofta en del av våldet mot kvinnor. Arkivbild.
Ekonomiskt våld är ofta en del av våldet mot kvinnor. Arkivbild.
EkonomiTT

Ingen insyn, ingen egen kontroll över pengarna och kanske också skulder som tagits i kvinnans namn – därmed är det mycket svårt att lämna ett destruktivt förhållande. Väldigt ofta är ekonomin en del av våldet mot kvinnor.

Annons

Annons

Det finns inga siffror på hur vanligt det är att män utöver ekonomiskt våld mot kvinnor, men enligt Rebecka Andersson, generalsekreterare i organisationen Unizon, som organiserar 137 kvinnojourer i Sverige, är det mycket vanligt.

Det är ofta en del av kvinnans våldsutsatthet. Det är inte så vanligt att kvinnor söker enbart för detta, utan det är en del i det övriga våldet, säger hon.

Marie Eriksson, universitetslektor i socialt arbete som forskat om ekonomiskt våld, är inne på samma linje.

Det är en egen våldsform, men också sammankopplat med övriga våldsformer.

Med ekonomiskt våld menas mäns kontroll eller begränsning av kvinnor via ekonomin. Kanske kan man reagera på ordet "våld" i sammanhanget.

Ekonomiskt våld är förtryck. Våld är ett begrepp som är historiskt föränderligt, det kommer från "välde" som betyder makt. Det är inte bara grovt fysiskt våld, och det behöver nog synliggöras. I engelskan finns uttrycket "abuse" som mer kanske stämmer, säger Marie Eriksson.

Ekonomiska utrymmet inskränks

Genom att inte ha tillgång till sina egna pengar, eller genom att mannen aktivt inskränkt kvinnans ekonomiska handlingsutrymme, så begränsas friheten. Ofta även långt efter att relationen tagit slut. Därför är ordet "våld" rätt att använda, förklarar Marie Eriksson.

Det kan ta sig uttryck på olika sätt, men effekten blir att kvinnan kontrolleras av mannen och får svårt att lämna förhållandet, förklarar de båda.

Ekonomiskt våld är väldigt sammanvävt med makt och kontroll. Det kan till exempel vara att inte få förfoga över sina egna pengar. Lön eller studielån går in på mannens konto, säger Rebecka Andersson.

Mannen kan vara kontrollerande, till exempel kräva kvitton och ifrågasätta inköp, och ordna det så att kvinnan måste be om pengar. Vanligt är också att kvinnan helt stängs ute från ekonomiska frågor, berättar de.

Mannen tar den ekonomiska kontrollen, säger Marie Eriksson.
Kvinnofrid är välfärd, och självbestämmande är grunden för jämställdhetsarbetet, säger Rebecka Andersson.

Det kan också handla om att mannen tar lån i kvinnans namn så att hon blir skuldsatt, förklarar de båda. Det begränsar kvinnans handlingsutrymme.

Det blir en del i våldsutövandet. Kvinnan har inte råd att flytta, säger Rebecka Andersson.

Mannens kontroll kan även innebära att kvinnans egna möjligheter att försörja sig hindras, exempelvis genom att mannen motsätter sig att hon arbetar eller saboterar hennes möjligheter att hitta jobb och göra karriär.

Annons

Annons

Bättre förr

Att använda pengar och ekonomi som ett "vapen" i ett destruktivt förhållande är inget nytt, förklarar Marie Eriksson. Så har det alltid varit. Men skillnaden mellan nu och då är att vi faktiskt är sämre på att synliggöra problemet nu, tycker hon.

Jag är historiker i grunden, och har skrivit om detta. I lagen från 1810 fanns slöseri som en skilsmässogrund. Det gav en vidare våldsförståelse då. Så på sätt och vis var det bättre förr.

Nu knölas ekonomiskt våld oftast in under begreppet psykiskt våld, förklarar hon, och det gör att det blir osynliggjort och bortglömt.

Men det betyder inte att det inte förekommer.

Det som gör det ekonomiska våldet så besvärligt är att det ofta fortsätter, även då kvinnan lyckats lämna relationen. Det kan vara skulder som hänger kvar, ekonomiska konsekvenser av att inte kunnat råda över sina egna pengar eller helt enkelt sämre ekonomiska möjligheter livet ut.

Detta griper in i framtidshorisonten, möjligheterna minskar. Exempelvis att skaffa en egen bostad, säger Marie Eriksson.

Ofta är det också svårt att bevisa.

Det är ofta en glidande skala. I ena änden kontroll som ökar, i andra änden dödligt våld, säger hon.

Rebecka Andersson konstaterar att det saknas kunskap om ekonomiskt våld på många håll. Som hos myndigheter, banker och företag. Men för den som vågar berätta finns hjälp att få, förklarar hon.

Kvinnojourer har hög kunskap, vi finns här. Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt, säger Rebecka Andersson.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!