A-
A+

Varför brinner Gaza och israeliska städer?

Rök och eld stiger från en byggnad i Gaza stad efter israeliska flygangrepp den gångna veckan.
Rök och eld stiger från en byggnad i Gaza stad efter israeliska flygangrepp den gångna veckan.
MellanösternTT

Risken ökar för fullskaligt krig mellan Israel och militanta palestinska organisationer, efter flera veckor av eskalerande våldsamheter.

Samtidigt härjar mobbvåldet i israeliska städer.

Här är bakgrunden till konflikten och den senaste tidens händelser.

Annons

Annons

Vad handlar konflikten om i grunden?

Israel-Palestina-frågan är komplex och har många historiska bottnar. Men den moderna konflikten har sitt ursprung i omständigheterna då Israel bildades 1948, på mark som palestinierna anser tillhör dem.

Hundratusentals palestinier fördrevs eller flydde från sina hem i samband med den israeliska statens upprättande.

Enligt FN:s delningsplan från 1947 skulle det tidigare brittiska mandatet Palestina delas i en judisk stat, på 55 procent av området, och en arabisk stat med cirka 44 procent. Judiska ledare sade ja, men palestinierna och de omkringliggande arabstaterna vägrade och ett första arabisk-israeliskt krig utbröt. Då kriget var över 1949 hade segraren Israel expanderat sitt territorium till 77 procent av Palestinas yta.

De flesta palestinierna hamnade antingen utomlands eller på Västbanken och Gazaremsan. De sistnämnda områdena ockuperades sedermera av Israel i och med Sexdagarskriget 1967.

Sedan dess har spänningsnivån varit fortsatt hög och krig och oroligheter har utbrutit regelbundet fram till i dag.

Först under 1990-talet accepterade palestinska ledare Israels existens. Men fredsprocessen, med en tvåstatslösning som mål, misslyckades. Det begränsade palestinska självstyre som inrättats är i dag djupt splittrat, med två olika organisationer, al-Fatah och den militanta islamiströrelsen Hamas, som styr Västbanken respektive Gazaremsan.

Hur startade den pågående våldsvågen?

Oroligheterna bröt först ut i Jerusalem, vid inledningen av ramadan i mitten av april. Ilska väcktes bland palestinier då israelisk polis spärrade av torget vid Damaskusporten, som är en viktig samlingsplats under den muslimska fastemånaden, och med hänvisning till pandemin begränsade antalet besökare vid fredagsbönen i al-Aqsamoskén.

Spänningarna eskalerade efter flera dagar av sammandrabbningar mellan palestinier och kravallpolis. Samtidigt spreds videoklipp där palestinier gav sig på ortodoxa judar i Jerusalem, vilket följts av en spiral av gatuvåld mot israeliska araber och palestinier respektive judar.

Situationens explosivitet har förstärkts av ett pågående rättsfall som kan leda till vräkningar av flera palestinska familjer i bostadsområdet Sheik Jarrah. Protesterande palestinier ser det som en del i israeliska försök att successivt driva ut palestinier från östra Jerusalem. Israels regering har, å sin sida, beskrivit fallet som en privat marktvist.

Varför eskalerade situationen så snabbt?

I veckan har situationen kokat över till en militär konfrontation då Hamas börjat avfyra hundratals raketer mot israeliska städer, vilket besvarats med omfattande israeliska flyganfall mot Gazaremsan.

Enligt myndigheterna i Gaza har långt över 100 människor dödats där. Även på den israeliska sidan har ett antal liv gått förlorade.

Den snabba upptrappningen sammanfaller med stor politisk osäkerhet i regionen. I Israel har någon ny regering fortfarande inte kunnat bildas efter valet tidigare i år. Premiärminister Benjamin Netanyahu kan enligt flera bedömare gynnas av en tillfällig upptrappning då spänningarna försvårar oppositionens försök att ta över makten med hjälp av ett arabiskt parti.

Hamas tycks också delvis använda ett aggressivt agerande till att positionera sig politiskt. Detta gentemot rivaliserande al-Fatah som styr på Västbanken, och som nyligen beslutade att ställa in de planerade gemensamma palestinska valen, som redan skjutits upp flera gånger.

Starka spänningar i Israel

En oroväckande ny dimension i de pågående oroligheterna är de våldsamma sammandrabbningar som uppstått mellan judar och israeliska araber, som utgör omkring 20 procent av landets invånare. Slagsmål, knivattacker, skottlossning och lynchningar har rapporterats från städer runt om i landet, från Be'er Sheva i söder till Haifa i norr.

I Lod, där undantagstillstånd utlysts, har bland annat en synagoga stuckits i brand och en arab skjutits ihjäl.

Israeliska ledare har beskrivit det inhemska våldet som ett större hot än den militära konflikten med Hamas.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!