Varnar för mat som kan ge kramp och andnöd

Krossade linfrön går nu bra att äta, om de hettas upp i vätska. Arkivbild.
Krossade linfrön går nu bra att äta, om de hettas upp i vätska. Arkivbild.
MatTT

Livsmedelsverket uppdaterar riktlinjerna för livsmedel som kan ge kramper och andnöd vid för hög konsumtion – och bjuder på rena helomvändningar.

Krossade linfrön är okej i vissa fall, hela bittermandlar ska helst inte ätas alls, och rå kassava stämplas med illröd varningstriangel.

Annons

Annons

Rådet om att undvika bittermandel som tilltugg kan verka överflödigt, eftersom hel bittermandel smakar precis så illa som namnet antyder. Men Richard Bjerselius, toxikolog på Livsmedelsverket, poängterar att framför allt barn kan få den dumma idén att tugga i sig hela bittermandlar om föräldrar glömmer dem framme.

 Vi har inte haft det formulerat så här tydligt tidigare, utan mer litat på folks sunda förnuft. Nu säger vi – ät inte bittermandel som tilltugg, men det är okej att ha det i bakverk, säger Bjerselius, som uppdaterat riktlinjerna efter en färsk genomgång av forskningen.

Kan vara livshotande

Omkring 2 500 växter, däribland flera vanliga livsmedel som bittermandel, innehåller cyanogena glykosider som kan bilda det giftiga ämnet vätecyanid när de tuggas, krossas eller mals.

För höga doser kan leda till kramper, kräkningar, andningsnöd och illamående. Får man i sig för mycket vätecyanid kan andnöden vara livshotande, säger Bjerselius.

Hela linfrön är precis som förut grönmarkerat: vuxna ska dock inte äta mer än en–två matskedar om dagen, och barn ska endast äta dem som del av andra produkter som müsli, bröd och gröt.

Annons

Annons

Krossade linfrön: OK

Till skillnad från tidigare får krossade och malda linfrön godkänt om de upphettas tillsammans med vätska, men högst en matsked om dagen för vuxna. Barn ska dock helt undvika krossade och malda linfrön.

I och med den här vetenskapliga genomgången ser vi att det finns möjlighet att äta en mindre mängd krossat linfrö. En del av vätecyaniden dunstar om man tillreder dem i vätska och hettar upp dem. Samma sak gäller även för andra livsmedel med cyanogena glykosider, säger Bjerselius.

Livsmedelsverket gör regelbundna uppdateringar av råd och rekommendationer. Uppdateringen om livsmedel med vätecyanid handlar delvis om att förekomma förgiftningsfall på grund av den vegetariska trenden.

Vi ser att det finns en risk för att konsumtionen av den här typen av livsmedel ökar i och med trenden att äta mer och mer växtbaserat. Då bör man känna till riskerna med växter som naturligt innehåller gifter, säger Bjerselius.

Rådet: Fråga i butiken

Ett av de mer nytillkomna livsmedlen i svenska livsmedelsbutiker är kassava, som är vanlig i tropiska länder. Livsmedelsverket sätter nu ned foten på allvar, och avråder helt från att äta roten eller bladen i rå form.

I Sverige har vi inte en tradition av att äta kassava. Det är främst i andra delar av världen som kassava används i matlagningen, och i de länderna känner man till riskerna. Det går bra att äta kassava efter tillagning, men det är viktigt att vara noggrann och följa anvisningarna. Kassava kan innehålla höga halter av cyanogena glykosider, säger Bjerselius.

Livsmedelsverket uppmanar konsumenter att fråga i butiken om hur den ska tillagas, och om den är söt eller bitter eftersom den bittra sorten innehåller mer cyanogena glykosider och därför är svårare att tillaga för att få bort gifterna.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons