Värsta jobbslakten är över enligt Nordea

Sverige klarar krisen bättre än väntat och beräknas om något år ha återtagit BNP-raset till följd av coronasmällen under andra kvartalet, enligt en färsk prognos från storbanken Nordea. Arkivbild.
Sverige klarar krisen bättre än väntat och beräknas om något år ha återtagit BNP-raset till följd av coronasmällen under andra kvartalet, enligt en färsk prognos från storbanken Nordea. Arkivbild.
EkonomiTT

Det verkar vända uppåt snabbare än väntat på arbetsmarknaden efter en vår präglad av coronapandemi, fallande sysselsättning och högre arbetslöshet.

Men utrikes födda har drabbats hårt och kan behöva riktat stöd för att inte slås ut från arbetsmarknaden, enligt Susanne Spector, analytiker på storbanken Nordea.

Annons

Annons

Arbetslösheten toppar redan under tredje kvartalet i år, på drygt nio procent, enligt en färsk konjunkturprognos från Nordeas ekonomer. Det skulle ge ett genomsnitt för helåret på 8,5 procent.

Detta är ett betydligt bättre scenario än vad många andra bedömare ser framför sig. Och det är bättre än vad Nordeas ekonomer själva räknade med för bara några månader sedan.

Jobbslakten inte så omfattande

Nordeas ekonomer radar upp positiva tecken: Varselnivåerna har kommit ned. De nyinskrivna på Arbetsförmedlingen är i princip tillbaka på normala nivåer. Arbetslösheten har planat ut och har legat still egentligen sedan början av sommaren.

Sedan ser vi att utflödet börjar gå lite snabbare. Nyanmälda platser och anställningsplaner går ändå åt rätt håll, säger Susanne Spector, analytiker och arbetsmarknadsexpert på Nordea till TT.

Nordeas ekonomer noterar även att en del av varslen som lades i mars inte har resulterat i faktiska uppsägningar. Och framför sig ser de nu hur de hundratusentals permitteringarna i coronakrisen har fallit tillbaka till cirka 50 000 mot slutet av året.

Och majoriteten av dem, inte alla, kommer att gå tillbaka till sina jobb, säger Spector.

Fast även om jobbslakten inte blev så omfattande som befarat i coronakrisen är det en sällsynt djup och utdragen konjunkturnedgång vi befinner oss i enligt Spector.

Det är först 2022 som sysselsättningen är tillbaka. Och arbetslösheten kommer att ligga högre i slutet av 2022 än den gjorde innan krisen, säger hon.

Annons

Annons

Sämst i klassen

Och på arbetsmarknaden är krisens konsekvenser tydliga. Sverige hade i juli den fjärde högsta arbetslösheten inom EU, enligt statistikbyrån Eurostat. Och tittar man några år framåt är vi med råge sämst i klassen när man jämför med de nordiska grannländerna.

I Nordeas prognos för Norge ligger arbetslösheten 2021 på 3,3 procent, medan den i Danmark då har sjunkit till 4,9 procent. För Sverige antas arbetslösheten samtidigt ligga kvar på 8,5 procent nästa år.

Denna typ av jämförelser är dock svåra att dra slutsatser från, enligt Spector. Länderna räknar arbetslösa på olika sätt. De har även lanserat olika typer av stödåtgärder i krisen. Och det finns dessutom stora strukturella skillnader från början.

Hon pekar bland annat på hur Norge räknar permitterade som arbetslösa och att det i Danmark, till följd av ett mer generöst studiestöd, är ovanligt att studenter söker helg- eller sommarjobb.

Större andel utrikes födda

En annan skillnad, som lyfter den svenska så kallade jämviktsarbetslösheten, är en större andel utrikes födda som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. I denna grupp låg arbetslösheten i juli på cirka 20 procent.

Unga har normalt ganska lätt att komma tillbaka. Men det är också en hel del utrikes födda som har jobbat i de här typiska inträdesbranscherna med problem i krisen, som besöksnäringen med hotell och restauranger. Man kan tänka sig att de jobben dröjer längre, så länge de här sociala restriktionerna ligger kvar, säger Spector.
Så snarare än generella åtgärder på arbetsmarknaden är det väl riktade åtgärder för de grupper som har det tufft som borde vara högst på agendan, tillägger hon.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons