A-
A+

Vässad beredskap på svenska skolor

Våldsdåd på skolor, både i Sverige och utomlands, har lett till att beredskapen på skolorna är betydligt högre i dag, enligt Moncia Sonde, SKR. Bilden från Eslöv, där en skolanställd skadades på torsdagen.
Våldsdåd på skolor, både i Sverige och utomlands, har lett till att beredskapen på skolorna är betydligt högre i dag, enligt Moncia Sonde, SKR. Bilden från Eslöv, där en skolanställd skadades på torsdagen.
UtbildningTT

Allvarliga våldsdåd på skolor både i Sverige och utomlands har fört med sig en ökad beredskap. Medvetenheten på skolorna är mycket högre i dag än för tio–femton år sedan – man har slutat tänka "det händer inte här".

Annons

Annons

Den uppfattningen har både Skolverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Man skriver inte bara en plan som man lägger på hyllan, säger undervisningsråd Maria Elmér på Skolverket, till TT.

Efter dådet på en högstadieskola i Eslöv, där en elev attackerade en anställd på skolan som skadades svårt, väcks återigen frågan: Finns det en beredskap på skolorna för angrepp på personal eller elever?

Enligt Monica Sonde, som är chef för SKR:s avdelning för utbildning och arbetsmarknad, är svaret ja.

Frågan är levande på både skolor och förvaltnings- och kommunnivå. Det är ju så tragiskt att vi då och då påminns av händelser antingen i Sverige eller utomlands. Så frågan är väldigt aktuell överallt, säger hon.

"Inga patentlösningar"

Skolverkets roll är att bistå med kunskap, och på myndighetens hemsida finns ett omfattande stödmaterial kring säkerhet och krisberedskap, bland annat om hur skolor bör agera vid väpnat våld.

Men exakt vad som bör göras förebyggande på varje skola måste bedömas utifrån förutsättningarna just där, påpekar Maria Elmér.

Det är det som är utmaningen i det här arbetet, att det inte finns några patentlösningar. Man måste hela tiden ställa sig frågan: Vilka är våra utgångspunkter och hur ser det ut hos oss?

Vilken grad av skalskydd en skola bör ha är ett typexempel på en fråga som måste bedömas från fall till fall.

Säkerhetsarbetet är mångfasetterat – det handlar till exempel om att tidigt fånga upp barn som inte trivs i skolan, att kontinuerligt samverka med polis och socialtjänst och att systematiskt gå igenom de egna lokalerna. Skolan ska ha en säkerhetsplan och regelbundet genomföra övningar.

Successivt har det blivit en ökad medvetenhet om de här frågorna, säger Maria Elmér.

Annons

Annons

Granskningen pausad

Monica Sonde anser också att beredskapen nu är högre:

Absolut. Det finns också mer dialog och samverkan mellan kommun och polis, så att polis kan utbilda medarbetare i skolorna, säger hon.

Ansvaret för uppföljning har Skolinspektionen. En granskning av hur skolorna och deras huvudmän sköter krisberedskap och säkerhet har inletts, men sedan pausats på grund av pandemin, uppger myndighetens presstjänst för TT.

Rättad: I en tidigare version angavs fel namn på den SKR-avdelning som Monica Sonde är chef för.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!