A-
A+

Vatten ställs mot jobb i cementstriden

Karin Mårtensson bor i närheten av kalkbrottet File hajdar. Hon är bekymrad över Cementas påverkan på vatten och natur.
Karin Mårtensson bor i närheten av kalkbrottet File hajdar. Hon är bekymrad över Cementas påverkan på vatten och natur.
MiljöTT

Vem ska få tillgång till Gotlands grundvatten och vad ska det användas till?

Det är kärnfrågan i turerna kring Cementas tillstånd för kalkbrytning – där naturvärden och miljöpåverkan har ställts mot tusentals jobb och byggkris.

Annons

Annons

Elisabeth Gellerstedt, som driver Gisslause lammgård, är kluven kring Cementas framtid på Gotland. 'Slite har vuxit upp kring cementet och Gotland har under lång tid formats av kalkbrytning. Men vi har också vattenbrist och klimatförändringar att ta hänsyn till', säger hon.
Elisabeth Gellerstedt, som driver Gisslause lammgård, är kluven kring Cementas framtid på Gotland. "Slite har vuxit upp kring cementet och Gotland har under lång tid formats av kalkbrytning. Men vi har också vattenbrist och klimatförändringar att ta hänsyn till", säger hon.
Karin Mårtensson har sett hur hennes barndoms marker i Hejnum har förändrats. 'Framförallt är jag orolig för vattnet' säger hon.
Karin Mårtensson har sett hur hennes barndoms marker i Hejnum har förändrats. "Framförallt är jag orolig för vattnet" säger hon.
Kalkbrottet File hajdar på Gotland. I bakgrunden syns Slite.
Kalkbrottet File hajdar på Gotland. I bakgrunden syns Slite.
Tingstäde träsk är en av Gotlands viktigaste dricksvattentäkter. Det finns oro för att Cementas verksamhet ska leda till minskat vatten i sjön.
Tingstäde träsk är en av Gotlands viktigaste dricksvattentäkter. Det finns oro för att Cementas verksamhet ska leda till minskat vatten i sjön.
Matilda Hoffstedt, fabrikschef för Cementa i Slite.
Matilda Hoffstedt, fabrikschef för Cementa i Slite.

Tingstäde träsk glittrar i höstsolen. Den spegelblanka ytan avslöjar inget om den storm som har blåst upp kring marken i närheten. Bara någon kilometer bort vill Cementa utvidga sin kalkbrytning i täkten File hajdar – något som har fått varningsklockor att ringa hos såväl markägare som myndigheter.

Det är vattnet vi oroar oss för. Särskilt att träsket ska torka ut när de spränger bort grundvattenförande ådror, säger Karin Mårtensson.

Släktgården har funnits i familjen sedan 1840-talet. Karin Mårtensson har växt upp i skogarna och märker hur det blir allt torrare i hennes barndoms marker. Nu behöver hon inte längre gummistövlar för att ta sig till området där guckuskon växer. Och bland de gröna träden finns numera många knotiga silvergrå.

De där var inte döda för några år sedan. Det är som om naturen ropar på hjälp, säger hon och pekar på en samling träd.
Vissa menar att det beror på den torra sommaren 2018 men det är klart att träd och buskar torkar ut om de inte får vatten.

Om Cementa fortsätter att bryta kalk är Mårtensson rädd för att grundvattnet ska sina ännu mer. Hon är med i Urbergsgruppen som kämpar mot företagets planer och var med i Mark- och miljööverdomstolen som en av de klagande i målet.

Jag har inget emot Cementa egentligen, det handlar om påverkan på naturen och kommande generationers dricksvattenförsörjning.

Begränsad tillgång

Vattenbristen på Gotland har i omgångar lett till bygg- och bevattningsförbud. Hotet mot vattenförsörjningen väntas öka när klimatförändringarna leder till längre perioder av värme och torka.

Tillgången på sötvatten är begränsad och det råder generell vattenbrist på sommaren, säger Åke Mauritzson, miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen på Gotland.
Vi måste vara väldigt försiktiga med att pumpa ut stora mängder sötvatten till havet på det sätt som sker i Cementas nuvarande verksamhet, i synnerhet med tanke på befarade klimateffekter.

Får inte Cementa tillstånd att fortsätta bryta kalk har det varnats för en kris som kan leda till tusentals förlorade jobb i byggbranschen och negativ miljöpåverkan om cement måste importeras. Mindre uppmärksamhet riktas mot grundfrågan i turerna kring företagets framtid på Gotland – kalkbrytningens påverkan på vatten och natur.

Fabriken i Slite producerar majoriteten av Sveriges cement. För att bryta kalksten måste stora mängder vatten pumpas bort och Cementas befintliga verksamhet har redan haft en betydande påverkan på grundvattnet, enligt Vattenmyndigheten och länsstyrelsen på Gotland.

Annons

Annons

Bristfällig ansökan

Cementa vill göra kalkbrottet i File hajdar nästan dubbelt så stort och betydligt djupare. Men när Mark- och miljööverdomstolen i somras underkände företagets ansökan om förlängt och utökat tillstånd var det för att beskrivningen av miljökonsekvenser ansågs för bristfällig. Det gällde bland annat påverkan på grundvatten och känsliga ekosystem som är beroende av vattnet – synpunkter som går i linje med bedömningarna från en rad tunga remissinstanser.

Kalkbrytningens eventuella påverkan på Tingstäde träsk är ett särskilt orosmoln, enligt länsstyrelsen. Sjön förser stora delar av Visby med dricksvatten samtidigt som det är oklart hur stort grundvatteninflödet till Tingstäde träsk är.

Cementa menar att påverkan på sjön blir liten men länsstyrelsen anser att det behöver verifieras genom bland annat fältmätningar.

Det är så stora värden som står på spel när det gäller Tingstäde träsk, Gotlands viktigaste allmänna dricksvattentäkt, säger Frida Eklund, grundvattenhandläggare på länsstyrelsen.

Cementa säger sig vilja vara en del av lösningen genom att bygga och bekosta ett vattenreningsverk. Men stora mängder vatten kommer fortsatt att pumpas till havet och länsstyrelsen anser att det behöver prövas och utredas hur denna vattenresurs bäst bör utnyttjas.

Unika områden

Kring File hajdar finns så kallade Natura 2000-områden med arter och naturtyper som har ett mycket starkt skydd, enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Det gäller bland annat väddnätfjäril och naturtypen rikkärr, en slags våtmark som bland annat hyser en utrotningshotad fjärilsfauna. Bara några decimeters förändring i grundvattennivå kan leda till stora skador på våtmarkerna.

Naturvårdsverket tycker att Cementa har gjort ett gediget jobb när det gäller utredningen om hotade fjärilar, men anser att det av underlaget inte går att utläsa vad påverkan på hydrologin och Natura 2000-områdena kommer att bli.

Det är unika områden av särskild betydelse för att bevara den biologiska mångfalden inom EU. Där finns växt- och djursamhällen som är beroende av en viss hydrologi, om den förändras kan det leda till att de försvinner, säger Björn-Axel Beier, handläggare på Naturvårdsverkets artenhet.

Riksdagen har sagt ja till ett lagförslag ger Cementa tillfälligt tillstånd att bryta kalk, vilket flera miljöorganisationer har sagt att de tänker överklaga. Samtidigt planerar företaget mer långsiktiga ansökningar.

Flera remissinstanser som TT har varit i kontakt med har påtalat att de under lång tid pekat på brister i Cementas miljökonsekvensbeskrivning. Men huruvida företaget – som gärna slår sig för bröstet med sitt miljöarbete – inte lyssnade vill inte fabrikschef Matilda Hoffstedt svara på.

Jag tycker att ansökan är gedigen och innehåller det som krävs för att få tillstånd. Men nu blickar vi framåt och jobbar vidare genom att bland annat titta på de punkter som vi har fått kritik på.

Är kluven

Lammbonden Elisabeth Gellerstedt är kluven. Som andra jordbrukare är hon beroende av vatten men hon har också förståelse för att det uppstår problem om cementproduktionen en halvmil från gården plötsligt stoppas.

Cementa är en stor del av samhällsbygget, säger hon.
Samtidigt har vi vattenbrist och klimatförändringar att hantera. Vi är många med egen brunn som undrar var vi ska få tag på vatten. Vem vill vara ansvarig för att vi tappar grundvatten på Gotland?
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.