A-
A+

Vem ska döma Putin för krigsbrotten i Ukraina?

Rysslands president Vladimir Putin avtecknad på en vägg i Serbiens huvudstad Belgrad. Arkivfoto.
Rysslands president Vladimir Putin avtecknad på en vägg i Serbiens huvudstad Belgrad. Arkivfoto.
EUTT:s korrespondent

Hur ska brottslingarna från Rysslands krig i Ukraina ställas till svars?

Olika lösningar diskuteras i EU, parallellt med maningar om mer vapen och mer stöd till Ukraina.

Annons

Annons

Ansvarsutkrävande för det blodiga kriget var ett av huvudämnena när EU-ländernas utrikesministrarna samlades i Bryssel på måndagen.

Det här handlar om att hitta en balans. Men naturligtvis: de förbrytelser som har begåtts i Ukraina är mycket allvarliga och alla brott som har begåtts av den ryska aggressorn måste bli lagförda i sinom tid, sade Sveriges Tobias Billström (M) på väg in till mötet.

Att avgöra hur och var brottslingarna ska hanteras är emellertid inte lätt. Visserligen finns ju exempelvis den internationella brottmålsdomstolen ICC i nederländska Haag, men i det samarbetet ingår inte USA. Eller Ryssland.

Andra alternativ är att sätta upp en specialdomstol i stil med den domstol i Haag som hanterat 1990-talets krig i forna Jugoslavien. Eller någon form av hybriddomstol i Ukraina, men med internationellt deltagande.

Kiev får bestämma?

EU-parlamentet uppmanade så sent som i förra veckan i en icke-bindande resolution till skapandet av en internationell tribunal, "utan dröjsmål".

EU:s medlemsländer väntar samtidigt på tydligare besked från Ukraina om vad de styrande i Kiev föredrar. Möjligen kan en riktning pekas ut i samband med det toppmöte som EU:s rådsordförande Charles Michel och kommissionsordförande Ursula von der Leyen ska ha med president Volodymyr Zelenskyj den 3 februari.

Att skapa en tribunal är ett måste, för att ställa (Rysslands president Vladimir) Putin och den högsta militära och politiska ledningen i Ryssland till svars, sade Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu i Bryssel.
Att tänka igenom de här systemen redan nu, innan krigsslutet, är en viktig fråga, konstaterade Billström.

Annons

Annons

Stöd och sanktioner

Än så länge ligger ändå en krigsbrottsdomstol långt fram i tiden. Hos utrikesministrarna i EU ligger främsta fokus fortsatt på att hjälpa Ukraina ekonomiskt, militärt och politiskt.

Under måndagen godkändes ytterligare 500 miljoner euro, motsvarande omkring 5,6 miljarder kronor, till EU:s så kallade fredsfacilitet, EPF, som används för att stötta Ukraina militärt.

Ukraina måste vinna kriget och vi kommer att stötta på bästa sätt, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell på presskonferensen efteråt.

Flera länder trycker också på för ett tionde sanktionspaket från EU:s sida, om inte förr så åtminstone i lagom tid till årsdagen av krigets utbrott den 24 februari.

Vi tror att det är viktigt att Ryssland förblir isolerat och isoleras på så många punkter som möjligt, sade Billström i Bryssel.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.