"Vi kanske begär orimligt mycket av de unga"

Unga har fått betala dyrt för pandemin, enligt vissa experter. Arkivbild.
Unga har fått betala dyrt för pandemin, enligt vissa experter. Arkivbild.
CoronavirusetTT

Unga sprider smittan nu – hur kommer det sig? Känslan av odödlighet och sämre riskhanteringsförmåga kan ligga bakom, enligt experter. Men fokuset på 70-plussarna kan ha också ha gjort att unga känner sig säkra.

Annons

Annons

Folkhälsomyndigheten pekar på ungdomarna som en källa till smittspridning nu i höst. Frågan är varför just de unga släppt på coronakontrollen. Här är några olika experters svar.

Filosofen

Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, vill i viss mån ta ungdomarna i försvar.

Även om många unga faktiskt beter sig oansvarigt så är de inte ensamma om det. Och de som drar ögonen till sig på grund av sitt hälsovådliga beteende är en minoritet – alla de unga som är hemma och följer rekommendationerna ser man kanske inte alls, säger han.

Att smittan går upp kan ha flera orsaker, tror han, restriktionerna har ju lättats sedan i juni.

Men uppoffringen som unga måste göra nu är väldigt stor, konstaterar han.

Många har hela sitt liv utanför hemmet. Vi medelålders sitter oftare hemma och har oftast familj och jobb. Yngre kanske inte bor lika bra eller kanske inte ens har något hem. Att leva upp till restriktionerna är en större belastning för dem.
Vi begär mycket av dem. Kanske orimligt mycket.

Han pekar också på att unga under 20 år inte har utvecklat sin förmåga att hantera risker, och att unga har ett kortare tidsperspektiv än de flesta vuxna. Ett år i en 19-årings liv är en mycket längre horisont än för en 40-åring.

Men det finns också en rättviseaspekt som han vill hålla fram. I många avseenden har livet för många ungdomar pausats. Ändå förväntar vi oss att de ska hålla i och hålla ut när det gäller restriktioner och begränsningar, trots att de kanske inte själva löper så stor risk.

Annons

Annons

Psykologen

Maria Thoresson, psykolog och verksam i Göteborgsområdet, tror att det finns en bild av att unga är säkra i pandemin.

I de första rapporterna i våras gick man ut ganska hårt med att unga inte drabbas så hårt.

Den bilden är kvar, och har också förstärkts, tror hon. Ungdomar ser sig som odödliga.

De tänker att de själva inte drabbas.

Nu är också många helt enkelt trötta på distans och avhållsamhet, förklarar hon. Ungdomar söker ofta närhet hos varandra, den är viktigare än familjens kärlek.

Många har ett stort umgänge. Det har pratats mycket om äldres situation, men ungdomar blir också mycket utlämnade i pandemin. De köper inte det.

Hon tror att restriktionerna kan kännas alltför tunga när ungdomar inte själva tror att de drabbas.

Sociala medie-strategen

Brit Stakston, mediestrateg med inriktning på bland annat sociala medier, tycker att fokuset i Sverige har varit för stort på äldre människor.

Det har varit ett väldigt tydligt fokus på 70-plussare. Kommunikationen har delat upp äldre och yngre.

Hon tycker att fokuset har varit för litet på den egna hälsan – ungdomar kan faktiskt också drabbas.

Hon tycker att myndigheterna varit bra på att dela med sig av information, men medievalet har inte alltid varit det bästa.

Facebook är inte effektivt för att nå de unga. De unga finns visserligen på Facebook, men inte för att interagera med myndigheter.

Hon förklarar att konsumtionen av nyheter på sociala medier har minskat under pandemin, enligt flera olika studier, bland annat från Nordicom. I stället har vi valt traditionella medier, som tv och tidningar.

Brit Stakston tror att det skulle behövas nya grepp för att nå ungdomar med coronainformation. Kanske poddar, och kanske också via influerare.

Det behövs också exempel, inte bara ett budskap som pumpas ut.

Folkhälsomyndigheten

Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef på Folkhälsomyndigheten, förklarar att det är väldigt viktigt för myndigheten att nå de unga.

Vi håller på att ta fram mer riktad information.

Folkhälsomyndigheten finns på sociala medier, som Facebook, Twitter, Instagram Stories och Linkedin, dessutom på Youtube, berättar hon.

Sociala medier är jätteviktigt. Vi vill hålla i gång samtalet med ungdomarna.

Det Folkhälsomyndigheten framför allt vill kommunicera är vikten av att hålla avstånd.

Det är viktigt att förstå att det går att påverka.

TT: Begär vi för mycket av ungdomarna?

Inte mer än av 70-plussarna, säger Elisabeth Wall Bennet.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons