A-
A+

"Vi måste ha grejer och cash till detta krig"

Trippelmordet utanför ett internetkafé på Drottninggatan i Malmö sommaren 2018 kopplas till åtalet om omfattande mordplaner på andra gängkriminella. Här syns kulhål i en av rutorna. Arkivbild.
Trippelmordet utanför ett internetkafé på Drottninggatan i Malmö sommaren 2018 kopplas till åtalet om omfattande mordplaner på andra gängkriminella. Här syns kulhål i en av rutorna. Arkivbild.
BrottTT

Femton av Malmös grövsta kriminella trodde att de i hemlighet kunde planera dödsskjutningar av sina rivaler.

Men polisen kunde följa deras avkrypterade kommunikation i realtid och förhindra upp till fem mord.

Nu inleds rättegången mot männen som "krigade" om narkotikahandeln i Skåne.

Annons

Annons

"Vi måste ha grejer och cash till detta krig", skriver två män till varandra på den krypterade meddelandetjänsten Encrochat.

Duon är två av de 15 män som åtalats för omfattande och långt gångna mordkomplotter mot andra gängkriminella i Malmö under våren 2020.

Där och då vet inte de kriminella att fransk polis samma vår har hackat den krypterade tjänsten. Männen tror att de skickar hemliga meddelanden till varandra om exempelvis möjliga mördare att kontraktera, vad ett beställningsmord kostar och vilka flyktbilar som ska användas.

"Kunnat se mord i stället"

I det aktuella fallet har polisen åtminstone under en period kunnat följa de kriminellas mordplaner i realtid.

Jag har uppfattningen att man har kunnat göra det i vart fall från mitten av maj förra året. Vi hade förmodligen kunnat se mord här i stället om polisen inte haft tillgång till Encrochat-materialet i realtid, säger Michael Hansson, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

TT: Hur du någon uppfattning om hur många mord man har kunnat förhindra?

I vart fall fyra, fem stycken, säger Michael Hansson.

Polisen börjar i slutet av sommaren 2020 gripa flera män misstänkta för grova brott. Ett drygt år senare ställs totalt 15 män, som är bland Malmös grövsta kriminella, inför rätta. De har åtalats för exempelvis förberedelse till mord, stämpling till mord och mordförsök och på måndagen börjar rättegången i säkerhetssalen i Malmö tingsrätt.

Männen är inte en del av ett och samma gäng utan har tillfälligt gått samman i ett "krig" mot en 24-årig man och kretsen kring honom.

De säger själva i något sammanhang att de är en allians, säger Michael Hansson.

Annons

Annons

Slogs om narkotikarevir

Målet är att ta över narkotikahandeln i Skåne, men det finns även hämndmotiv i bakgrunden.

Det gör det säkerligen, men allting grundar sig i reviren kring narkotikahanteringen, säger Michael Hansson.

Totalt nio mord och flera mordförsök kopplas till konflikten. Bland annat mordet på småbarnsmamman Karolin Hakim i augusti 2019 och trippelmordet utanför ett internetkafé i centrala Malmö sommaren 2018.

I det sistnämnda dådet var den 24-årige rivalen med största sannolikhet den egentliga måltavlan. Han träffades av skottsalvorna, men överlevde, vilket även två andra män gjorde. Två år senare greps 24-åringen i Dubai och blev utlämnad till Spanien, där han är misstänkt för bland annat mord.

Förundersökningsmaterialet i fallet uppgår till närmare 30 000 sidor och 48 förhandlingsdagar är inbokade i tingsrätten. En viktig del för åklagarsidan blir att bevisa att det verkligen är de åtalade männen som gömmer sig bakom användarnamn som exempelvis "kitekiller" eller "knarklangaren".

Kommunikationen på Encrochat måste stämma överens med verkligheten.

Det är små detaljer man letar efter. Det är någon som har tagit kort på ett par hundar av olika ras. Tittar man hemma hos den personens föräldrar har de exakt de här hundraserna. Någon kanske skriver att han blev pappa i går och då tittar man efter det och kan se att han blev pappa i går, säger Michael Hansson.

Fransk överskottsinformation

De senaste åren har internationell polis lyckats knäcka flera krypterade kommunikationstjänster och i Sverige har enbart materialet från Encrochat lett till att över 200 personer har häktats misstänkta för brott, enligt polisens Nationella operativa avdelning (Noa).

Materialet har också lett till flera åtal och domar, men det har i vissa rättsfall ifrågasatts av försvarsadvokater kring hur avlyssning gått till och hur materialet har bearbetats.

Det är inga som helst konstigheter över huvud taget. Det här är ju överskottsinformation vi har fått från Frankrike. Hur fransmännen har fått fatt i materialet är sekretessbelagt i Frankrike, så det vet vi ju inte. Men det är fri bevisprövning i Sverige, så det är ju en avvägning som domstolarna får göra, säger Michael Hansson.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.