Jan Scherman: Styr fördomar Migrationsverkets beslut?

STOCKHOLM 20160315 Asylprocess på Migrationsverket i Solna. Samtalsrum för asylsökande. Foto: Marcus Ericsson / TT / Kod 11470

Enigheten om allt hårdare tag mot invandringen ökar. Samtidigt tycks allt färre bry sig om rättssäkerheten i detta hårdare samhällsklimat. Det skriver Jan Scherman i ny debattartikel.

Jan Scherman

Annons

www.krisinformation.se

Annons

www.krisinformation.se

Det handlar inte bara om asylrätten, utan också om anhöriginvandring. Det finns en uppenbar risk att Migrationsverket tolkar lagar och praxis på ett alltmer populistiskt sätt. Enligt nya siffror från verkets egen statistik har antalet avslag närmast fördubblats på bara ett par år, utan att det finns något juridiskt stöd för en sådan utveckling. Migrationsverket medger nu också att man ibland fattar felaktiga beslut!

I denna växande hög av avslag återfinns småföretagaren Göran Olsson i Falun, vars livsverk och hopp om ett nytt familjeliv nu riskerar att slås i spillror. Konsekvensen riskerar bli att Göran Olsson emigrerar till den kvinna han gifte sig med för fyra år sedan. Hans anrika företag i Falun hamnar i farozonen och kanske läggs ner. Men i ett läge då stark vind blåser åt ett håll är det ett närmast hopplöst läge att höja rösten och peka på hur fördomar äter sig in i rättsprocesserna.

Jag gör ändå ett försök.

Ytterst få vet förstås vem Göran Olsson är. Men i Falun är han en kändis. Görans farfars far Anders startade tillverkning av falukorv, som blev så delikat att den med tiden t.o.m såldes i fina Östermalmshallen i Stockholm. Idag är man drygt 30 anställda.

Det är den kunnige korvhantverkaren Göran Olsson jag lärt känna när jag för en tid sedan besökte hans fabrik. Men nu pekar alltså mycket på att Sveriges äldsta falukorvsfabrik kan komma att slå igen. 65-årige Göran Olsson planerar att emigrera.

Bakgrunden – i början av 2015 fick Göran en vänförfrågan på Facebook från en kvinna vid namn Puttama från området Erawan,cirkafem timmars bilfärd nordväst om Bangkok i Thailand. Här tickar ju första fördomen in. Äldre svensk företagare träffar yngre thailändsk kvinna. Jämför – ung svensk företagare träffar jämnårig thailändsk kvinna. Fortfarande inte bra, men just ordet ”äldre” är i sammanhanget mest fel av allt. Som vanligt.

Med hjälp av Google translate startade ett samtal. När Göran fick veta att Puttama hade tidigare äktenskap bakom sig,  tre barn och inte var så ung som hon såg ut så fördjupades samtalen. Hon är idag 42 år.

De båda möttes i Bangkok och efter ett tag sade det klick, vilket ju som bekant hänt många människor utan att fördomar svärtar ner den offentliga bilden av kärleken. Göran började skicka pengar till bl.a skolgång för Puttamas barn.De började med långpendling till varandra. Det är snart 10 besök, mest i Thailand, men också i Sverige.

16 augusti 2016, ägde bröllopet rum i den lilla byn Erawan, en högtidlig ceremoni som leddes av en buddistmunk.

Den svenska Utlänningslagen ger rätt till uppehållstillstånd för den som har make, maka eller sambo som är bosatt i Sverige. Tillstånd kan förvägras om äktenskapet uteslutande ingåtts för att ge den sökande uppehållstillstånd. Bevisbördan ligger ensidigt på staten. Tillståndsprocessen drog igång.

Göran Olsson fick ett halvtimmes samtal med en handläggare i på Migrationsverket i Västerås. Mötet ägde rum i juni 2017. Puttama Olsson har intervjuats två gånger på svenska ambassaden i Bangkok. Detta är allt. Det blev avslag 2017, det blev nytt avslag i Migrationsdomstolen. Det blev nytt nej på ny ansökan 2019. Och nytt avslag i domstol. Nu är ärendet överklagat till Migrationsöverdomstolen.

Är dessa upprepade avslag ett tecken på att en noggrann juridisk granskning avslöjat att Göran och Puttama bara hittat på allting?

Hur ser i så fall de otvetydiga bevisen ut för att Göran och Puttama skulle ha ingått ett skenäktenskap? Jo, Migrationsverket anser det graverande att paret Olsson angett något olika tidpunkt när de blev ett par. Alltså exakt vilken dag övergick vänskapssamtalen på Facebook till att bli ett kärleksförhållande? Kan det vara så att det kan föreligga olika uppfattning om den saken?

Verket anser vidare att det är märkligt att Göran Olsson vid ett tillfälle inte angett att de vid möte i Thailand gjort en utflykt till turistorten Pattaya, två timmars bilfärd från Bangkok. Detta borde han ha kommit ihåg, anser Migrationsverket. Men han kanske inte alls hade glömt, utan bara tänkt att den utflykten inte var av betydelse då de inte övernattade i Pattaya utan bodde i Bangkok. Puttamas trovärdighet ifrågasätts för att hon i det muntliga förhöret inte kunde bokstavera sin kusins svenske mans namn korrekt. Han heter Anders Strömberg, och ”ö” är som bekant ingen lätt sak för människor med annat språk än svenska.

I den här stilen fortsätter Migrationsverkets utredning. Felsökningsmaskineriet utvecklar sig till något som påminner om en modern Kafka-process. I den sekelgamla boken ”Processen” förstår inte heller den anklagade vad han gjort för fel, han får inte heller träffa domaren och allt han sägs vänds emot honom. I fallet familjen Olsson så vänds minsta lilla nyans som skiljer de bådas berättelser åt emot dem. Det sammanfattas för mig i ett samtal med Migrationsverkets sakkunnige i tillståndsfrågor Hanna Geurtsen:

-Det är den sammantagna bilden som lett oss fram till att avslå ansökan säger hon.

Senare i samtalet ändrar hon sig och pekar ut språkfrågan som avgörande:

-Kärnan i det här fallet är bristen på gemensamt språk.

Hur många som fattar tycke för varandra trots olika språk har Migrationsverket ingen aning om. Att Göran och Puttama Olsson haft hjälp av släktingar som kan både engelska och svenska tillmäts inget värde. Göran Olsson får också kritik för att han inte kan Puttamas barns folkbokförda namn, utan bara tilltalsnamnen Toon, Be och Dia. Han borde enligt Migrationsverket veta att t.ex Bes namn i födelseattesten är Wasuthorn Srisawang, trots att ingen i hans familj någonsin använder det namnet

Samtidigt kan inte Migrationsverket stava Görans sons namn rätt. Garrett blir Garet i verkets handlingar.

-Vi bandar ju inte intervjuerna, säger Geurtsen som förklaring till felet. Intervjuaren har ju inte kunnat höra hur det stavas, och glömde uppenbarligen att kontrollera saken.

Slarvigt?

-Det framstår som slarvigt. Men jag kan inte se att det finns brister i det här ärendet.

Göran och Puttama Olssons dokumentation i form av flygbiljetter, hotellkvitton och loggar från internetkontakter och videosamtal tillmäts helt uppenbart begränsat värde i verkets ensidiga argumentation.

Detaljer som skiljer vittnesmålen åt betyder inte automatiskt att det indikerar lögner. Uppgifter måste vara relevanta för ärendet och skiljaktigheter måste redas ut och förklaras. Eller?

Hur kan det komma sig att avslagsbesluten ständigt upprepar samma saker och inte redovisar hur paret Olsson genom en rad handlingar styrkt sin sak?

Hanna Geurtsen säger att paret Olsson kan ansöka igen. Och igen. Handläggningstiden varje gång är cirka 18 månader. På en punkt ger hon dock Göran Olsson ett godkännande – han klarar försörjningsansvaret, vilket enligt den nya och tillfälliga Utlänningslagen är ett tungt argument för att godkänna ett uppehållstillstånd i ett sådant här fall. Men inte om handläggningen är en Kafka-liknande process. Det väger alltid över i den ena av Justitias vågskålar. Äldre man träffar yngre kvinna i Thailand. Fördomsblockeringen verkar bli total.

Göran Olsson har skrivit till Justitiedepartementet att han ”sedan Balkankrisen sysselsatt många därifrån och nu också ifrån Syrien och Eritrea. Bra människor som vet att jag bryr mig om dem, men som inte förstår hur mitt hemland kan behandla mig på detta sätt.” Ännu inget svar. Mailen skickades 13 november 2019.

Är det så här den nya invandringspolitiken fungerar i praktiken, den som nu många vill ska skärpas ytterligare? D.v.s att de som dömer inte presenterar några bevis, utan endast fördomsfulla uttolkningar och bräckliga indiciekedjor.

Avslagsprocenten har enligt statistik från Migrationsverket ökat dramatiskt från 24% av ansökningarna i anknytningsärenden år 2015 till 46% för år 2019. Antalet inkommande ansökningar sjunker däremot från 32 000 ner till 23 000. Men det faktiska antalet avslagökar ändå från 7 604 till 10 128. Alltså färre ansökningar, ökad andel avslag och färre människor som får uppehållstillstånd. Typ fallet Göran och Puttama Olsson. När jag efterlyser analys så finns det ingen. Det tycks bara blivit så här.  Migrationsverkets presstjänst säger att det kan bero på den tillfälliga lag som infördes 2016, men där har endast försörjningskravet skärpts, vilket ju Göran Olsson uppfyllde. Är det handläggarnas fingrar som är uppsträckta i luften och känner av hur vindarna blåser? Migrationsverkets chef Mikael Ribbenvik vill inte svara på frågor om rättssäkerheten är i fara. Verkets chefsjurist, Fredrik Beijer, skriver i en mail att det under 2019 bara var 2% av verkets beslut som ändrats av domstolar. Jag trodde det var nolltolerans mot felbeslut som gällde. Ett par procentenheter är väl också människor? Får också veta att 21% av ärendena gick tillbaka till Migrationsverket för omprövning då verkets egna utredningar inte varit kompletta. På mig låter det som en betydande felprocent.

En sak är när fördomar befinner sig i folkmun. Det är allvarligt i sig. Men när de tillämpas i en myndighets beslutsfattande så uppstår en legitimitet för fördomarna, som hotar rättssäkerheten för den enskilde.

Jag uppmanar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att initiera en granskning av Migrationsverkets rättstillämpning av den tillfälliga Utlänningslag som gäller fram till nästa mitten av nästa år – innan den ersätts av en ny. Det borde vara en viktig vägledning för den nya lag som partierna just nu bråkar om.

Näringsminister Ibrahim Baylan har också all anledning att intressera sig för det som nu hänt i fallet familjen Olsson. Falun och Sverige är inte bara på väg att förlora en lojal och skötsam skattebetalare, utan också ett av sina mest anrika företag med viktiga jobb.

Låt inte detta ske!

Gör om, gör rätt och gör det fort, innan den här typen av rättsröta sprider sig. Rättvisa kräver enskilda människors försvar.

Särskilt när stater och myndigheter uppträder som löv i vinden – flyger och far i vindens färdriktning. Eller är det ett faktum att när äldre svensk man gifter sig med yngre utländsk kvinna så är det per definition och fördom ett skenäktenskap?

Annons

Annons

Jan Scherman
Kontakta mig
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons