ECB väntas sänka räntan – kanske sex gånger

Men vad som händer med räntan sedan är dock allt annat än klart.

Ett oväntat stort lyft för inflationen i eurozonen i maj – enligt de första beräkningarna från statistikbyrån Eurostat – ställer till det för prognosmakarna. Högre tjänstepriser förklarar merparten av prisökningarna.

“En besvikelse”, skriver storbanken SEB:s ekonomer i en kommentar.

“Den stora frågan är vad som händer efter juni”, skriver storbanken Nordeas ekonomer.

Andra sänkning inte trolig

En andra sänkning av ECB:s styrräntor redan i juli ser i alla fall inte särskilt trolig ut med det pristryck som nu har uppmätts – även om många bedömare tonar ned majsiffrans betydelse och beskriver den som en tillfällig uppgång i inflation.

“Desinflationsprocesen har inte stannat av”, hävdar Riccardo Marcelli Fabiani, ekonom på Oxford Economics, i en kommentar.

Alla är dock fortfarande inställda på att vi står inför en serie räntesänkningar från Europeiska centralbanken (ECB) – men risken är att den tar slut rätt snabbt. I prissättningen på räntemarknaden pekar sannolikheten på fem eller sex sänkningar, inklusive den väntade junisänkningen, ned till 2,50–2,75 procent för insättningsräntan i slutet av 2025.

Inför Eurostats siffror för majinflationen presenterade Bloomberg resultatet av en enkät, där snittprognosen bland proffsen låg på sex sänkningar – ned från sju sänkningar.

Flera faktorer

Förutom den osäkra inflationsprognosen ser bedömarna i Bloombergs enkät även presidentvalet i USA, geopolitiska spänningar i världen, Ukrainakriget och risken för nya utbudsstörningar som faktorer som kan hejda räntesänkningar. En oväntat stark ekonomisk utveckling i USA – som bromsar amerikanska räntesänkningar – kan också ställa till det enligt 85 procent av de tillfrågade ekonomerna i enkäten.

Skulle USA:s centralbank välja att inte sänka sin styrränta alls – från dagens 5,25-5,50 procent – tror de flesta ekonomer att ECB bara kan sänka tre gånger till slutet av 2025.

Hur ECB och Fed gör med styrräntan spelar stor roll även för svenska hushåll och företag. Det påverkar Riksbankens penningpolitiska utrymme – och därmed även nivån på de räntor som svenska hushåll betalar för bolån och pressade företag betalar på sina lån.