Får man fresta med några julbord?

Alltså, jag älskar julmat. Som de flesta andra. Men man ska nog sålla lite bland alla som lockar med “gammaldags” eller “hemlagade” eller andra sorters julbord. Kvalitén skiftar.

Här ska jag berätta om tre stycken – ett i historisk stockholmsmiljö, ett på Östersjön och ett vid infarten till Göteborg.

Det ska sägas att jag – lite grann – känner krögarna eller kockarna på samtliga ställen, så jag utger mig inte för att vara totalt objektiv. Men vissa iakttagelser står jag fullt och fast för: som att göteborgarna rent gastronomiskt lirar i en egen, högre division.

“Mina” tre julbord står i tur och ordning framdukade på

• Gamla Riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm
• Viking Lines Rosella på Ålands hav
• Sjömagasinet vid Göta älv i Göteborg.

Vi tar fram det bästa på varje ställe! Och kul att notera är att hemlagad blodpudding finns både på Riksarkivet och Sjömagasinet. Och att lutfisk (inte helt vanligt i dag) av utmärkt kvalité, med alla goda tillbehör, finns både på Rosella och Sjömagasinet.

Gamla Riksarkivets hemlagade blodpudding. Men var fanns lingonsylten, missade jag den?

Roligt på julborden är lokala specialiteter. Rosella serverar goda finska klassiska jullådor, med morot och kålrot.

Finska lådor på Ålands hav. Där man också hittar annat gott regionalt, som rökt simpa.

Färska räkor kan väl sägas vara en lokal specialitet också, på västkusten (till skillnad från de bedrövliga frysta, bleka räkor som dyker upp här och var på andra bufféer). Kolla så elegant Sjömagasinet exponerar sina julbordsräkor!

En lokal, finsk godsak är också gravad sik. På en liten bit åländsk sirapslimpa blev den det bästa på hela det båtburna julbordet:

Undrar förresten om vi inte ser mer och mer fisk bland julmaten i år? I Göteborg är det ju en självklarhet. Här är Ulf Wagners torsk med bl.a. pepparrot, ägg och kapris (snyggt va?):

En annan härlig komposition från västkustbordet är den här rådjurstartaren:

Skagenröra är ju ingen direkt julmat, men jag kan inte låta bli att fresta med Wagners vackra uppläggning

Jansson frestelse finns förstås på alla julbord. Men med risk att verka stöddig måste jag säga att ingen hittills har gått upp mot den hemlagade. Den göteborgska och den åländska var annars ok – men den man fick på Riddarholmen måste har varit ett olycksfall i arbetet. Där, på Riksarkivet, tar man i stället revansch med ett fint dessertutbud:

Allra godast här var kockens smörkolor. Några råkade faktiskt slinka med hem…

Sillen då, har jag glömt sillen, bland det viktigaste på ett anständigt julbord? Ånej. Här vinner Sjömagasinet matchen på knock-out med några enastående läckra skapelser. Toppklass! Tvåa i sillkampen: Rosella.

Men matchen är inte slut. Slaget om julmagen går vidare.  Två julbord till ska provas innan tomten gör entré. Men dessförinnan väntar ett par veckor i sol och värme, helt utan julmat (det är jag nästan säker på). Rapporter kommer från alla fronter!